Monday 4 February 2008 photo 1/1
|
Duvorna går runt och pickar smulor i betongen där jag står, väntande i tunnelbanedån. Ja, dom, som skulle vara fredssymboler, skiter på perongen. Och jag förstår. Jag skulle själv gjort samma sak, om jag kunde flyga härifrån. Jag antar att du går till någon ödslig krog inatt, denna mörka natt. Det är ett sätt att stänga av. Det hänger nån slags boxershortsmodell i alla fönster där jag går, och undrar om jag vill se ut som han. Ja, det, som skulle va’ kalsonger, blir en pil i våra mönster; hur vi mår beror på vad det står, att: Sån är kvinna, sån är man. Jag antar att du gömmer dig under täcket nu inatt, denna kalla natt. Det är ett sätt att stänga av. Och där kan tankarna få tänka som dom vill. Där finns inga flimmerljus som hjälper till. I tunnelbanedån dövas dom inre, tysta skriken. Det är svårt att få en plats här i rusningstrafiken.
Annons