Jag har klamrat mig fast vid något som egentligen inte tillhört mig i ett år nu. Ett år på pricken. Jag har hoppats och hoppats i ett år. Säkert skämt ut mig ett antal gånger på grund av det hela. Nu ser jag att jag försökt alldeles för mycket och att det aldrig skulle ha blivit bra ändå. Nu kan jag äntligen se att detta inte var det bästa för mig.

Det har funnits perioder under det här året när jag helt glömt bort. Jag har inte tänkt på det. Då har jag haft annat för mig. Då har jag kanske mått bättre. Sen har det funnits perioder där någon eller något påminnt mig om det hela. Då kan jag lova att det inte gått EN MINUT när jag inte tänkt på det. Jag har gått igenom alla scenarion i mitt huvud och tänkt "TÄNK OM". Då har jag kanske inte mått så bra. Då glömmer jag allt annat. Då är det bara det här som upptar mina tankar. Det är inte nyttigt för mig.

Nu har jag bestämt mig för att jag verkligen ska försöka mitt bästa att gå vidare. Glömma kan jag aldrig göra, men jag kan gå vidare. Jag kan försöka att inte tänka på det. Att inte tänka "TÄNK OM". Jag kan inte lova något men jag ska försöka. Jag ska försöka sluta ha så höga tankar om dig.

Det finns en, högst två, personer som har en aning om vad jag pratar om. En av dem orkar nog inte ens läsa detta, den andra är min bästa vän.

ja det gör jag. ja det gör du. tack gode gud för att du gör det.