October
Thursday 7 October 2010 photo 1/1
|
nu jävlar smäller det!8D
EMMY
Jag stannade upp mitt i en mening, jag snackade med bill.
vi båda bara stirrade på varandra.
Jag sögs in i min egen värld och det började snurra, jag såg ingenting,
allt snurrade runt runt, jag tog stöd i bill höll hårt
i hans axlar.
"Hjälp.." hörde jag någon pressa ut mellan svaga host och stön.
"Hjälp.." suckade rösten och jag såg skymtar av tom samtidigt som
allt fortfarande snurrade.
Rummet snurrade långsammare och jag kände hur jag spottades ur mig
själv och jag släppte taget om bill och rusade mot toms rum.
Att dörren va stängd fanns inte i min värld, jag slet upp den och
rusade in i rummet.
"Jag ska hjälpa dig.." mummlade jag och rusade fram till tom.
han låg och skakade, han ryckte till då och då.
"Snälla.." snönade han och pressade ut lufta och sög in den igen med
all engergi slösad på ett andetag.
"Josse vakna." sa jag och slog henne lätt på kinden.
"JOSSE FÖFAN!!" röt jag och hon reste sig.
Innan hon hann reagera på någonting så slog hon händerna för munnen och stirrade tårögt på tom.
"Vad händer..?" sa hon och skakade av rädsla.
"Gå ut." sa jag bestämt.
"Men emmy.." började hon försiktigt
"Gå ut." sa jag igen och tittade allvarligt på henne.
Jag vände blicken mot tom och han hade tårar i ögonen.
"Vännen du klarar det.." sa jag och la handen på hans hjärta.
Hjärtat slog ojämnt och trögt. Han skakade som ett jävla asplöv och
han andades med slemm i hela halsen.
"Hämta hjälp." bill stod bakom mig och höll om sessan som inte kunnat
gå hela vägen ut genom rummet utan att börja storgråta.
"Kaoset är för mycket för hans kropp. Ta ut henne och hämta en jävla läkare!" röt jag och han nickade och dom försvann.
"Emmy.." började tom.
"Ja vännen?" sa jag och log. Han skakade lika mycket
och tryckte min hand hårdare mot sitt hjärta.
"Känner du det...?" sa han och en tår gled mot kudden från hans högra
öga.
"Vadå gubben?" sa jag och smekte hans handled för att lugna han.
Jag sneglade mot de där äckliga skärmarna.
hans puls va åt helvete fel.
jag började nästan gråta, men jag ville inte gråta, jag ville
att han skulle se hur trygg han va.
"Jag.. ta hand om dom.." sa han och blundade.
hans smärta syntes på honom.
han skakade fortfarande och hans blodådror över hela kroppen
syntes, hans hy va rödflammig och tårarna strilade.
Han spände sig och tryckte så hårt att min hand höll på
att sprängas kändes det som.
men jag lät han göra det.
GUSTAV
Jag fick veta vad som hänt efter att sessan och bill sprungit ut ur rummet.
Men ingen hade kommit ännu.. ingen hjälpte dom..
"Kommer han att..." började jag, men sessan låg och skakade gråtande i amandas knä, bill strök hennes ryygg och georg strök hennes hår.
"nej.. han har nio liv.. som en katt!" sa jag skämtsamt.
georg ruskade långsamt på huvudet och jag bara sänkte blicken och
kände hur dum jag varit.
"Vi ska bara gå och kolla hur det går.." sa bill och tittade menande på mig.
"Ja.. Det är nog en bra idé.." sa jag och gick efter bill.
Han öppnade dörren försiktigt men till vår förvånan så va det helt tomt i
hela rummet, bara en sjuksköterska va där och höll på med
lakan och påslakan.
"Var är min bror och.." började bill men när sköteka vände huvudet
så blev han lika förvånad som jag.
"Emmy vaffan haru pårej?!" utbrast jag.
"han... det va mycket blod så jag fick låna sköterskokläder.." mummlade hon.
"Var är han?" sa bill kort och jag kände hur jag ville fråga en massa saker
men jag lät bli.
"Jag vet inte.. operation... Han... det började blöda.. jag hjälpte så gott det gick... han va nästan död.... och.. " hon bara stod med de blodiga
sängkläderna i famnen och tomhet i blicken.
Hennes ansikte hade borttorkat blod här och där, men spår av det.
hennes hår va fett av blod och svett.
hon såg ut som att hon nyss rym från ett psykhem.
SESSAN
Jag bara låg där och skakade.
jag grät inte ens.. jag bara låg där.
på långt håll hördes bills, gustavs och emmys röster.
Men inte toms..
"Vad hände?" sa jag och satt mig.
Amanda försökte på sig ett leende men misslyckades.
jag vände mig till georg men jag fick inte ens ögonkontakt med honom.
"Gubben då..?" sa jag och kollade runt i rummet.
I ett hörn satt gubben med slutna ögon.
Georg gick fram och kända på gubbens puls.
"Passande... att vi är på ett sjukhus.. kalla på hjälp här med!" sa georg
och tittade allvarligt på oss.
"Fan." utbrast amanda och rusade iväg.
Genast kom personal och han lyftes upp på en bår påväg mot akuten.
"Va..?" sa jag och fattade ingenting.
"Ja.... " sa amanda och lutade sitt huvud mot min axel.
"Emmy.." sa georg och en liten nyfiken blick lös upp i hans ögon.
"Va?" sa jag och amanda i kör men han hade redan hunnit runt hörnet.
AMANDA
"Ska vi gå efter tro?" sa jag och sessan nickade försiktigt.
hon såg ut som ett nyfiket barn fullt med rädsla.
jag tog hennes hand och nästan släpade henne efter mig.
Georg, gustav och bill stod ihoptryckta och pratade lågt med någon inifrån
toms rum.
Bill backade långsmt och tryckte ryggen mot väggen samtidigt som han långsamt sjönk mot golvet.
"Det ordnar sig.." sa gustav och satt sig på huk jämte honom.
Georg försvann in i rummet och sessan satt sig jämte bill.
Jag gick in i rummet och förväntade mig se tom ligga där med vidöppna ögon och en sörjande emmy och en krossad georg.
Men där stod georg och pratade med en sköterska.
"Var är emmy?" undrade jag
"Öhm.." sa georg och sköterskan vände sig om med ett halvhjärtat leende.
"Emmy du är helt blodig!" utbrast jag och sprang fram till henne.
Annons
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/toalhikan/474080872/
Visa toppen
Show footer