Jag skulle kunna förklara allt som hänt
Förklara alla sår, all hat och allt som jag känt
Men jag vet om att du aldrig skulle förstå
Du har inte vart där själv, en bakgrund så grå
Det är en tragisk händelse, som tar sig an en person
Du skulle bara tro att de var en hallucination
Att det jag känner, egentligen inte existerar
Att det är jag som skapar, jag som problematiserar
Med mig själv, i mitt sinne
Men du vet inte, hur det ser ut djupt där inne
Eller hur det känns att sitta i kläm mellan egna känslor
Hur det känns att få hjärtat ristat med förgiftade klor
Det finns en skugga jag inte känner igen
Som finns där ibland, men försvinner sen
Förföljer mig vart jag än går
Och fördjupar mina sår
Jag kan aldrig glömma vad som hänt
Jag vet att de kommer aldrig finnas en tid då det vänt
Hemligheten och tanken kommer alltid leva kvar
Ännu en gång, är jag lämnad
Helt utan svar

Men aw, bra där!