Friday 25 September 2009 photo 5/12
|
jag vandrar på gatan med starka agritioner hörlurarna i örat som gör att jag hör toner
jag undrar hela tiden varför allt är som det är ibland är det bra ibland är det misär
vi lever på jorden i en konstig värld de e här jag blivit född,uppväxt och lärd
genom år har jag gått igenom en svår färd,en färd genom hat men överlevt och fått mat
för dagen jag har brutit mot lagen började att göra brott när allt var trist och grått
jag försökt att leva flott men de har inte gått,nästan allt har gått snett förstå jag förstått
insett vad jag har gjort att jag dragit fel kort,som dragen till magneten hamnade jag mitt i smeten / jag ändrar fason helt ny person nu vandrar jag över bron på väg mot rätt zon
tårar från våra ögon djupt i våra hjärtan från dom som sårar tårar x2
jag minns i skolan i den lilla gruppen där vare vi ungdomar som styrde hela truppen
lungt var det inte tjafs var det ofta allt var katastrof när alla bara softa
när det blev rast drog vi alla o rökte psyka lärarna var det vi sökte
jag har gått igenom hårda tider och genom strider du vet när man lider nu på pappret jag skriver / så många fel vi gissat lektioner vi missat lärare vi dizzat i skolan vi pissat
lärarna dom hade ingen makt satte på bandspelaren och diggade i takt
men de va oss de drabba lärarna fick lön betygen vi sabba vi va sist i kön
de blir för mycket vissa pallar inte trycket dom lämnar familjen och hela stycket
varje dag som går mycket vi inte förstår tiden bara går och på samma plats vi står
livet går hela tiden upp och ner i detta spel handlar det om rätt och fel
du blir lessen och struntar i alla känslorna blir starka låt tårarna falla
från ögat till kind och ner till marken arg och förtvivlad sitter du i parken och
dricker alkohol för att glömma sedan rohypnol för att drömma
men innerst inne finns smärtan kvar av sorgsna minnen som vi minns genom dar
vissa personer från verkligheten drar självmords beslutet dom tar
jag undrar hela tiden varför allt är som det är ibland är det bra ibland är det misär
vi lever på jorden i en konstig värld de e här jag blivit född,uppväxt och lärd
genom år har jag gått igenom en svår färd,en färd genom hat men överlevt och fått mat
för dagen jag har brutit mot lagen började att göra brott när allt var trist och grått
jag försökt att leva flott men de har inte gått,nästan allt har gått snett förstå jag förstått
insett vad jag har gjort att jag dragit fel kort,som dragen till magneten hamnade jag mitt i smeten / jag ändrar fason helt ny person nu vandrar jag över bron på väg mot rätt zon
tårar från våra ögon djupt i våra hjärtan från dom som sårar tårar x2
jag minns i skolan i den lilla gruppen där vare vi ungdomar som styrde hela truppen
lungt var det inte tjafs var det ofta allt var katastrof när alla bara softa
när det blev rast drog vi alla o rökte psyka lärarna var det vi sökte
jag har gått igenom hårda tider och genom strider du vet när man lider nu på pappret jag skriver / så många fel vi gissat lektioner vi missat lärare vi dizzat i skolan vi pissat
lärarna dom hade ingen makt satte på bandspelaren och diggade i takt
men de va oss de drabba lärarna fick lön betygen vi sabba vi va sist i kön
de blir för mycket vissa pallar inte trycket dom lämnar familjen och hela stycket
varje dag som går mycket vi inte förstår tiden bara går och på samma plats vi står
livet går hela tiden upp och ner i detta spel handlar det om rätt och fel
du blir lessen och struntar i alla känslorna blir starka låt tårarna falla
från ögat till kind och ner till marken arg och förtvivlad sitter du i parken och
dricker alkohol för att glömma sedan rohypnol för att drömma
men innerst inne finns smärtan kvar av sorgsna minnen som vi minns genom dar
vissa personer från verkligheten drar självmords beslutet dom tar