Sunday 20 February 2011 photo 4/5
![]() ![]() ![]() |
Senaste delen hittar ni den 16e September 2010 om ni vill läsa vad som hände förut (;
17. Vi satt alldeles dystra ett tag, tänkte på hur det skulle bli nu. Men efter ett tag så skärpte jag mig. Dom skulle ju inte åka förrän i november! Om 4 och en halv månad!
Jag tittade upp på Tom och log.
"Du, vi fixar det här" sa jag till honom. Hans ögon mötte mina och han log ett svagt leende tillbaka.
"Tror du verkligen det?" frågade han hoppfullt.
"Du, jag tror inte, jag vet" Jag satte mig på knä på gräsmattan och böjde mig framåt och kysste honom. Han verkade genast gladare och kysste mig tillbaka.
"Nu vet jag också att detta kommer lösa sig" sa han och omfamnade mig i en lång varm kram à la Tom.
Dagarna gick och alla i Cerulean Secret förutom Rasmus hade åkt iväg till alperna. Men det påverkade inte oss så mycket. Jag och Tom blev lyckligare och lyckligare, Georg blev konstigare och konstigare, Annika och Astrid blev flummigare och flummigare och Tokio Hotel spelade bättre och bättre för varje dag som gick.
Men en sak som oroade oss alla var Rasmus och Rebecka. De hade bråkat konstant under flera dagar. Vägrat äta samtidigt som den andra, om man skulle iväg till stan följde bara en av dom med och Rebecka hade till och med börjat sova med mig, Astrid och Annika istället för i Rasmus rum.
Ingen av oss visste rikigt varför det helt plötsligt hade blivit så här, förrän Bexie frågade mig om jag ville följa med ut på en promenad i ösregnet.
Först trodde jag att människan hade blivit galen, men sen förstod jag att hon ville prata ostört, vilket var praktiskt taget omöjligt i huset. Så vi gick ut i regnet och gick en bit i total tystnad, bara gruset under våra fötter och regnet som föll mot marken hördes.
"Jag tror att Rasmus har träffat någon annan" sa Rebecka till slut. Jag kände mig alldeles chockad. Rasmus? Otrogen? Han var ju typ världens snällaste kille?!
Jag tog tag i hennes hand och stannade upp mitt på vägen och kramade om henne, länge och hårt, medans hon grät så mycket att hon skakade.
"Gumman då" sa jag. "Vet du vem hon är?"
"Nej, men jag tittade igenom hans inkorg på mobilen och i princip alla hans sms är till någon tjej som heter Sonja. Men dom har skrivit på tyska så jag har inte förstått så mycket, bara en massa tider då dom ska träffas ...."
Vi gick och pratade länge, länge om vad hon skulle göra, och kom till slut fram till det enda rätta. Vi gick tillbaka till huset och torkade av oss i hallen, för att sedan gå in till tjejernas sovrum.
"Vart är Rasmus?" frågade Rebecka. Annika och Astrid tittade upp mot henne.
"Han skulle till någon Sonja" svarade dom med samma mun. Jag vände mig om för att titta på Rebecka, och såg hur ännu en tår föll från hennes kind.
"Han skulle komma hem om någon timme" fortsatte Astrid. Bex satte sig dystert på sängen och tittade ner i marken.
"Jag ska göra slut med honom när hon kommer hem" sa hon utan att titta upp. Chockade blickar från Annika och Astrid. "VA?!" skrek dom.
"Han har träffat någon annan, Sonja" svarade Bex. Vi förklarade allt från början, och plötsligt hörde vi halldörren öppnas och smälla igen. Rebecka kom upp på fötter och drog in en djup suck.
"Önska mig lycka till" sa hon och försöte få fram ett litet leende, det gick väl sådär halvbra. Hon gick ut ur rummet, medans vi satt kvar och höll tummarna för henne.
Kommentera för mer (: ska försöka skriva lite oftare hahaha x)
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tomthedon/485093145/