Monday 20 December 2010 photo 3/25
|
Den förbjuda kärleken. Del 3
Hon stod och plockade äpplen från det lilla trädet när hennes storebror kom in på gården. Han hade visst varit i slagsmål igen. Det kunde hon se på kläderna. Det betydde att hon var tvungen att sitta uppe hela natten för att laga hans kläder. Hon bar in korgen med äpplerna och ställde dem i blöt.
- Ska jag laga dina kläder, Bror? frågade hon och tog av honom tröjan.
Han muttrade någonting och nikade. Han verkade trött. Förhoppningsvis så var han så trött att han lät henne vara i kväll. Hon orkade verkligen inte med honom i kväll. Fast vad skulle det egentligen göra? Hon skulle ändå inte hinna till den lilla stugan i kväll. Hon satte sig till att sy. Hon hadde rätt. Hennes bror var så trött att han gick och la sig så fort hon hade fått hans byxor också. Men hon visste att han skulle vara pigg nog att ge henne stryk nästa dag, om hon inte blev klar med hans kläder. Fram mot nästa dag när solen var på väg upp var hon klar. Hon hadde även gjort päronmos till frukost. Hennes bror älskade det. Så den här morgonen fick hon två slantar av honom som tack. Men han sa inget. Högg bara in på sin frukost. Hon var trött men slutade inte arbeta. Vem annars skulle hålla huset rent om inte hon? Nej, hon kunde inte vila. Inte nu. Hennes pappa kom ut i det lilla köket.
- Värst vad flitig du har varit då. Är det något du vill berätta? frågade han och la armarna i kors.
- Jag vill bara göra klart syslorna så jag slipper stryk. svarade hon utan att sluta sopa.
- Ta det lungt, pappa. Hon har inte gjort något fel. Hon har lagat mina kläder och gjort päronmos till frukost. Jag tycker hon har blivit ducktig på att lyda. sa hennes Bror.
- Jasså, jamen då ska du få två slantar av mig med. sa hennes pappa och höll fram två mynt.
Hon tackade och gönmde dem när de inte såg. Snart hade hon råd att ta sig hörifrån. Lämna huset, Bror och pappa bakom sig. För det var allt hon önskade. Ge sig av med den hon älskade. När hon la sig för att vila på eftermiddagen somnade hon med en gång och vaknade inte förän hennes bror drog ut henne ur sängen och skrek att han var hungrig. Hon satte igång med maten samtidigt som hon tog emot slag efter slag av sin bror.
- DIN JÄVLA LATA SLYNA! HAR JAG INTE SAGT ATT MATEN SKA VARA KLAR NÄR JAG KOMMER HEM!? skrek han och slog henne gång på gång.
Hon nickade och försökte att inte gråta. Tillslut var maten klar och hennes bror lungnade ner sig.
- Pappa är ute. Så det blir jag som tar hand om dig i kväll. sa han kalt och fortsatte att äta.
Hon svalde hårt utan att hennes bror såg det. När han sa så betydde det att han hade något elakt på gång och att hon var en del av hans plan. Bara det inte blev leken "Kungens lena nalle" som han kallade det. Hon hatade att behöva göra det. Hans händer var inte alls som den hon älskade. Hon satt tyst och åt sin torra brödbit. Hennes hjärta låg i halsen när hon såg att hennes bror hästan var klar. Till slut ställde han skålen ifrån sig och reste sig upp. Nu satt hon bara och väntade på vad han skulle be henne om. Hon bad att det inte skulle bli leken "Kungens lena nalle". Vad som helst men inte den.
(Fortsättning följer^^)
Hon stod och plockade äpplen från det lilla trädet när hennes storebror kom in på gården. Han hade visst varit i slagsmål igen. Det kunde hon se på kläderna. Det betydde att hon var tvungen att sitta uppe hela natten för att laga hans kläder. Hon bar in korgen med äpplerna och ställde dem i blöt.
- Ska jag laga dina kläder, Bror? frågade hon och tog av honom tröjan.
Han muttrade någonting och nikade. Han verkade trött. Förhoppningsvis så var han så trött att han lät henne vara i kväll. Hon orkade verkligen inte med honom i kväll. Fast vad skulle det egentligen göra? Hon skulle ändå inte hinna till den lilla stugan i kväll. Hon satte sig till att sy. Hon hadde rätt. Hennes bror var så trött att han gick och la sig så fort hon hade fått hans byxor också. Men hon visste att han skulle vara pigg nog att ge henne stryk nästa dag, om hon inte blev klar med hans kläder. Fram mot nästa dag när solen var på väg upp var hon klar. Hon hadde även gjort päronmos till frukost. Hennes bror älskade det. Så den här morgonen fick hon två slantar av honom som tack. Men han sa inget. Högg bara in på sin frukost. Hon var trött men slutade inte arbeta. Vem annars skulle hålla huset rent om inte hon? Nej, hon kunde inte vila. Inte nu. Hennes pappa kom ut i det lilla köket.
- Värst vad flitig du har varit då. Är det något du vill berätta? frågade han och la armarna i kors.
- Jag vill bara göra klart syslorna så jag slipper stryk. svarade hon utan att sluta sopa.
- Ta det lungt, pappa. Hon har inte gjort något fel. Hon har lagat mina kläder och gjort päronmos till frukost. Jag tycker hon har blivit ducktig på att lyda. sa hennes Bror.
- Jasså, jamen då ska du få två slantar av mig med. sa hennes pappa och höll fram två mynt.
Hon tackade och gönmde dem när de inte såg. Snart hade hon råd att ta sig hörifrån. Lämna huset, Bror och pappa bakom sig. För det var allt hon önskade. Ge sig av med den hon älskade. När hon la sig för att vila på eftermiddagen somnade hon med en gång och vaknade inte förän hennes bror drog ut henne ur sängen och skrek att han var hungrig. Hon satte igång med maten samtidigt som hon tog emot slag efter slag av sin bror.
- DIN JÄVLA LATA SLYNA! HAR JAG INTE SAGT ATT MATEN SKA VARA KLAR NÄR JAG KOMMER HEM!? skrek han och slog henne gång på gång.
Hon nickade och försökte att inte gråta. Tillslut var maten klar och hennes bror lungnade ner sig.
- Pappa är ute. Så det blir jag som tar hand om dig i kväll. sa han kalt och fortsatte att äta.
Hon svalde hårt utan att hennes bror såg det. När han sa så betydde det att han hade något elakt på gång och att hon var en del av hans plan. Bara det inte blev leken "Kungens lena nalle" som han kallade det. Hon hatade att behöva göra det. Hans händer var inte alls som den hon älskade. Hon satt tyst och åt sin torra brödbit. Hennes hjärta låg i halsen när hon såg att hennes bror hästan var klar. Till slut ställde han skålen ifrån sig och reste sig upp. Nu satt hon bara och väntade på vad han skulle be henne om. Hon bad att det inte skulle bli leken "Kungens lena nalle". Vad som helst men inte den.
(Fortsättning följer^^)