juli
September 2009
Här kommer en bildlig redogörelse för helgens ninjafylla. Något av det sjukaste jag varit med om, det lilla jag minns. Vi börjar lite beskedligt med Patrik, lugn som aldrig förr.
Sedärja. Mer lugn. Vinsmuttning i nyfransk pompös anda.
Nu börjar det ordna upp sig, vinruset har sin stilla gång. Arbetarskjorta på, utgång snarast.
Jo minsann! Moderattröja på. Soundtracket till förfesten: Dire Straits - Money For Nothing, gubbigt och uppkäftigt som i en ultimat Dressmanreklam. Notera även vitlökskryddan som står på borde
Hemma igen från byen. Apraka som aldrig förr. Det är nu dumheterna börjar. Patrik får tag i kameran och dom bilder som följer kan jag inte svara för eller förklara. Det jag minns är att jag s
Ingen aning vad detta ska föreställa. Kunde fråga Patrik. Men han minns inte heller.
Det där föreställer Eirik aka Don Juan som står på vardagsrumsbordet och byter glödlampor huxflux. Det mest skrämmande är att han var nykter. Fast bordsurfandet kan nog förklaras med att han
Akt II i tekokandet som förmodligen tar mer tid än som krävs. Utan bälte är jag med av outgrundlig anledning. Fick senare höra av nyktra Eirik att jag och Patrik haft piskduell med bältena på
Vad fan tar han en bild in i vårt äckliga kylskåp för?
Mina och Patriks fötter. Varför Patrik? Varför? Ingen vill se något som liknar Ingvar "Fotsulan" Carlssons släktträff.
Har ingen aning om vad detta är. En vild gissning: Ett ställe där man inte sticker in handen. Med tanke på den spindel och insektsrika fauna vi har i denna äckliga källare kan man föreställa s
Patrik anfaller mig. Den lilla jäveln. Karln beter sig som den morske fylleslagskämpen Bulten i Emil i Lönneberga.
Payback! Klämde till en fulbild på Patrik när han står och rotar i köket.
Och som avslutning på den mysterieomsusade hemkomsten: Patrik som tagit bilder på sig själv när han skrevar. Smakfullt som en nyrenässansmålning som någon kastat remouladsås på. Tackar och bo
Visa toppen
Visa sidfoten