Sunday 15 August 2010 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
Jag är rädd för framtiden.
Joel flyttar till sin skola nästa helg.
Jag blir troligen utan pengar i tre månader.
Det går åt helvete med min praktik.
Psyk krånglar.
Jag har ingen aning om hur allting ska gå ihop i slutändan.
Jag ser inte vad jag ska ta mig till efter den här månaden.
Jag har en sån förbannad jävla ångest över mig själv. Jag hatar hur allt bara skiter sig för mig. Varför jag inte blir frisk någon gång, varför jag inte klarar av att gå till en helt underbart praktikplats enbart två gåner i veckan?! Varför jag inte kan hålla ett snyggt och städat hem, varför jag inte kan hålla rutiner... De säger att det är pågrund av min sjukdom, men kommer jag alltid vara så här? Det borde FFS ha löst sig vid det här laget annars.
Kommer jag någonsin kunna jobba? Kommer jag någonsin lyckas jobba med samma sak i mer än en månad? Jag börjar tvivla. Seriöst, jag vet inte om jag kan bli "normal".
Jag är rädd för att ha ett sånt liv som jag har nu resten av min tid här på jorden, för det är ärligt talat inte roligt. Det är alldelens för många frågor som inte har några svar, alldelens för mycket som jag behöver hjälp med.
Jag har alldelens för lite ork.
Jag beundrar er människor, som vaknar varje dag, äter eran frukost och sedan tar er till jobbet, jobbar en hel dag, kommer hem och fortfarande ha kraft nog att laga mat, för att sedan upprepa allt fem dagar i veckan.
Ni är starka, och förtjänar en stor klapp på axeln.
Jag känner mig liten i jämförelse med er. Jag har VILJAN att klara så mycket som er, jag har KUNSKAPEN, jag har INSPIRATIONEN, men jag KAN INTE. Jag har aldrig kunnat. Den påträngande frågan är, kommer jag någonsin kunna?
Vad fan ska jag ta mig till?
(Nej, det går inte över, jag har försökt tro på det i 10 år, men ne. Och det hjälper inte heller med att hålla tankarna positiva, min hjärna blir inte mindre kaos för det. FUCK.)
Det börjar kännas som en groda utan ben - hopplöst.
Annons
Comment the photo
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
Anonymous
Mon 16 Aug 2010 15:38
Det är precis som om jag själv hade skrivit det du skriver. Är precis på samma ställe som du tror jag, jag vet inte heller vad jag ska ta mig till med detta. Synd att vi inte bor närmare varandra :( <3
Lesthi
Mon 16 Aug 2010 12:45
Jag förstår hur du menar, jag brukar också fundera på det där "vaknar varje dag, äter eran frukost och sedan tar er till jobbet, jobbar en hel dag, kommer hem och fortfarande ha kraft nog att laga mat, för att sedan upprepa allt fem dagar i veckan."
men det får mig att känna att allt är meningslöst, vilket tråkigt liv egentligen :O samma sak om och om igen.
men det får mig att känna att allt är meningslöst, vilket tråkigt liv egentligen :O samma sak om och om igen.
![](http://cdn07.dayviews.com/cdn/img/default_avatar_M.png)
Anonymous
Sun 15 Aug 2010 22:56
put your hard hat on, and learn to love the fight... that's how you do it
CoraDragonheart
Sun 15 Aug 2010 21:43
jag är diagnosticerad med asperger och bör egentligen gå igenom en ocd-utredning, men de e bara fortsätta kämpa, var dag du lever ska du ändå vara glad för, de är många dagar jag är livrädd att gå utanför dörren, men de är ändå försök, och man får falla ibland, vi som e sjuk gör de oftast mer, men de e ok så länge du lever var dag! *kramar*
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tossigatrollis/469148859/