April
Monday 17 May 2010 photo 1/1
|
Hej Mitt namn e Audrey, Jag är 16 år.
jag ska berätta historien om mitt liv..
för tre år sen förlorade jag min mamma och min två små systrar.
mamma och pappa åkte i skilda bilar, jag åkte med pappa, och mina systrar åkte med min mamma.
pappa skulle busa med mamma och körde om, det var jätte kul, när vi hade kört om henne så höjde pappa farten. och vi var en bit ifrån mamma och mina syskon,
en stor lastbil kör förbi oss i en hög hastighet, jag kollar bak för att kolla om mamma hinner ikapp oss, och då ser jag hur lastbilen välter över mammas bil!..
jag skrek till pappa: NEEEEJ MAMMA!! STANNA!!!!!!!... pappa stannande..
vi sprang mot bilen..men vi hann inte fram...allt sprängdes..
mitt framför mina ögon såg jag hur mina små syskon och min mamma försvinna..och jag kunde inte göra nåt...
jag grät..
min mamma var min bästa vän...
jag förstog inte vad pappa gjorde...
han bara lyfte upp mej och gick mot sin bil..
jag slog på honom och skrek att han skulle sluta och "vi måste hjälpa mamma!!"
han lyssnade inte...jag antar att han va chockad...
TRE ÅR SENARE:
nu sitter jag på mitt rum och håller ett foto av min mamma..
min pappa sitter där nere med sin kompis och dricker sprit..
han har blivit en alkoholist..
dom skrattar åt varandra när dom ramlar..
jag går ner för trappan och säger till pappa: Jag går ut en stund.
pappa säger: jaja..
jag sitter nu på en liten sten i skogen.. jag tar av mina sandaler.. och dansar runt.
solen lyser ner mellan träden..
jag gör små piruetter..
jag sätter mej ner i gräset..
jag får syn på massa vitsippor.. jag plockar upp en och sätter bakom örat..
jag kollar upp mot en liten kulle...de står en pojke där..
han ser ut att vara lika gammal som mej..
han sa: Följ med mej..annars kommer du uppleva nåt hemskt..
jag frågade vad han menade, men han gick bortåt..
jag struntade i det..
och gick sen hemmåt..
när jag kommer hem så ligger pappa på golvet med sin sprit flaska..
hans kompis ligger i soffan och har däckat..
jag hjälper pappa upp, han gav mej en örfil..
sen drog han ut mej skogen..
han börjar gapa på mej..
han slog mej väldigt hårt nu...
jag föll mot marken..
han går ner mot mej och drar av mej mina kläder..
han våldtog mej...
när han va klar så gick han därifrån..
jag låg kvar och darrade av rädsla och chock..
jag stack iväg mot skogen där jag hade sett pojken.. men han va inte där..
jag grät..
jag fattade inte..att min egna pappa kunde göra såhär..
jag saknade mamma...
EN MÅNAD SENARE:
jag går ut..ännu en gång..
varje dag går jag till skogskullen för att se om pojken e där..
men har inte sett honom sen den dagen.....
nu e det september så antar att man kan kalla det höst?
min pappa skriker: audrey?! kom hit!
jag går in.. han va full..igen..
han börjar knuffa på mej..
sen kallade han mej hora..
jag slog till honom lite lätt på ena kinden.
han knuffade till mej så att jag ramlade bakåt och slog i huvudet...de rann blod..
pappa va rasande..han sa att han skulle döda mej..
jag kröp undan honom..sen ställde jag mej upp och sprang ut..
jag skrek på hjälp..ingen verkade höra mej..
pappa kom efter mej med en kökskniv..
jag gick emot honom och sa: pappa sluta! du e full! du vet inte vad du håller på med!.
han höjde kniven och högg....
jag föll mot marken...jag var medvetslös..
full med kniv märken...det va blod över hela mej...
innan mina ögon stängdes helt så såg jag hur min pappa gick sakta ifrån mej..
sen blev det allt svart..
Den 9:de September dog 16 åriga Audrey...
hon blev mördad av sin pappa..
det sägs att det spökar i hennes hus nu..
kan det vara hon? det vet man aldrig..
men om man går i skogen där hon bodde exakt den nionde september så kan man se en ung flicka dansa i solskenet..
som en slags älva fast utan vingar..
en flicka med hudfärg lika vit som den vitaste snön..
svart långt hår..
en röd klänning och en vit kofta...
Skriven av Mej AnnaFakehair Ovring
Hej Mitt namn e Audrey, Jag är 16 år.
jag ska berätta historien om mitt liv..
för tre år sen förlorade jag min mamma och min två små systrar.
mamma och pappa åkte i skilda bilar, jag åkte med pappa, och mina systrar åkte med min mamma.
pappa skulle busa med mamma och körde om, det var jätte kul, när vi hade kört om henne så höjde pappa farten. och vi var en bit ifrån mamma och mina syskon,
en stor lastbil kör förbi oss i en hög hastighet, jag kollar bak för att kolla om mamma hinner ikapp oss, och då ser jag hur lastbilen välter över mammas bil!..
jag skrek till pappa: NEEEEJ MAMMA!! STANNA!!!!!!!... pappa stannande..
vi sprang mot bilen..men vi hann inte fram...allt sprängdes..
mitt framför mina ögon såg jag hur mina små syskon och min mamma försvinna..och jag kunde inte göra nåt...
jag grät..
min mamma var min bästa vän...
jag förstog inte vad pappa gjorde...
han bara lyfte upp mej och gick mot sin bil..
jag slog på honom och skrek att han skulle sluta och "vi måste hjälpa mamma!!"
han lyssnade inte...jag antar att han va chockad...
TRE ÅR SENARE:
nu sitter jag på mitt rum och håller ett foto av min mamma..
min pappa sitter där nere med sin kompis och dricker sprit..
han har blivit en alkoholist..
dom skrattar åt varandra när dom ramlar..
jag går ner för trappan och säger till pappa: Jag går ut en stund.
pappa säger: jaja..
jag sitter nu på en liten sten i skogen.. jag tar av mina sandaler.. och dansar runt.
solen lyser ner mellan träden..
jag gör små piruetter..
jag sätter mej ner i gräset..
jag får syn på massa vitsippor.. jag plockar upp en och sätter bakom örat..
jag kollar upp mot en liten kulle...de står en pojke där..
han ser ut att vara lika gammal som mej..
han sa: Följ med mej..annars kommer du uppleva nåt hemskt..
jag frågade vad han menade, men han gick bortåt..
jag struntade i det..
och gick sen hemmåt..
när jag kommer hem så ligger pappa på golvet med sin sprit flaska..
hans kompis ligger i soffan och har däckat..
jag hjälper pappa upp, han gav mej en örfil..
sen drog han ut mej skogen..
han börjar gapa på mej..
han slog mej väldigt hårt nu...
jag föll mot marken..
han går ner mot mej och drar av mej mina kläder..
han våldtog mej...
när han va klar så gick han därifrån..
jag låg kvar och darrade av rädsla och chock..
jag stack iväg mot skogen där jag hade sett pojken.. men han va inte där..
jag grät..
jag fattade inte..att min egna pappa kunde göra såhär..
jag saknade mamma...
EN MÅNAD SENARE:
jag går ut..ännu en gång..
varje dag går jag till skogskullen för att se om pojken e där..
men har inte sett honom sen den dagen.....
nu e det september så antar att man kan kalla det höst?
min pappa skriker: audrey?! kom hit!
jag går in.. han va full..igen..
han börjar knuffa på mej..
sen kallade han mej hora..
jag slog till honom lite lätt på ena kinden.
han knuffade till mej så att jag ramlade bakåt och slog i huvudet...de rann blod..
pappa va rasande..han sa att han skulle döda mej..
jag kröp undan honom..sen ställde jag mej upp och sprang ut..
jag skrek på hjälp..ingen verkade höra mej..
pappa kom efter mej med en kökskniv..
jag gick emot honom och sa: pappa sluta! du e full! du vet inte vad du håller på med!.
han höjde kniven och högg....
jag föll mot marken...jag var medvetslös..
full med kniv märken...det va blod över hela mej...
innan mina ögon stängdes helt så såg jag hur min pappa gick sakta ifrån mej..
sen blev det allt svart..
Den 9:de September dog 16 åriga Audrey...
hon blev mördad av sin pappa..
det sägs att det spökar i hennes hus nu..
kan det vara hon? det vet man aldrig..
men om man går i skogen där hon bodde exakt den nionde september så kan man se en ung flicka dansa i solskenet..
som en slags älva fast utan vingar..
en flicka med hudfärg lika vit som den vitaste snön..
svart långt hår..
en röd klänning och en vit kofta...
Skriven av Mej AnnaFakehair Ovring
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tr4sh/457710793/
Visa toppen
Show footer