patriot

För att kunna skicka enorma mängder e-post med oönskad reklam måste ett flertal servrar eller konton användas, eftersom avsändaren annars direkt blir avslöjad och kontot stoppat av hans/hennes internetleverantör ISP. För att alstra framgångsrik skräppost kapas (tas över) ofta internetuppkopplade datorer utan ägarnas medgivande eller ens vetskap.



Vad förövaren då gör, är att först söka över Internet för att hitta "öppna" ip-adresser, det vill säga datorer med låg säkerhetsnivå, med syfte att kapa dessa. Datorer som en förövare lyckas ta över kallas för zombier. Ett litet program kallad trojansk häst installeras av förövaren utan att det syns i de kapade datorerna. De kapade datorerna kopplas sedan samman i stora nät, så kallade botnets och styrs av en centraldator (huvudstation), en master. Förövarens master aktiverar sedan de olika zombie-datorerna (understationerna) och får dessa att skicka enorma mängder e-post via de olika ägarnas e-postkonton. Efter en tid riskerar respektive "zombies" ägare att få sitt konto avstängt och bli svartlistad av sin e-postleverantör. Skräppostavsändaren måste ha ett antal zombier i beredskap allteftersom respektive dator blir avstängd från Internet. Ett botnet kan bestå av tiotusentals datorer. Svårigheten för de som bekämpar skräppost består oftast i att hitta styrdatorn, mastern. Under 2005 stoppade exempelvis nederländsk polis en master som styrde fler än 100 000 zombie-datorer.



Skräpposten innehåller ofta numer, för att förhindra spårning, en förfalskad eller åtminstone svårspårad avsändaradress. Kunder som vill köpa den erbjudna produkten i skräpposten måste dock kunna kontakta säljaren på något sätt. Antingen genom att e-postsvaret har en fungerande avsändaradress eller, som oftast, genom en länk till en webbsida som anges i skräpposten. Ibland är den länk som syns fungerande, men det är vanligt att innehållet i e-brevet verkar förtroendeingivande, men den adress som aktiveras av klicket kan vara något helt annat. En möjlighet att stoppa skräppostavsändare är att genom internetleverantörens försorg spärra sådana webbplatser eller adresser. Nedskräparen aktiverar därefter någon sovande zombie som legat i beredskap.



Många får mycket skräppost och rensar manuellt genom att bedöma rubriken och avsändaren. Därför försöker nedskräpare få läsarna intresserade. Namnet på avsändaren är ofta ett kvinnonamn, om målgruppen är män, och vice versa. Namnet kan vara påhittat eller verkligt, kopierat från adressboken i någons dator. Ämnesraden börjar ibland på "Re:" för att få mottagaren att tro att det är ett svar på något. Ofta verkar brevet av ämnesraden att döma vara privat, men brevet handlar i själva verket om något helt annat.



Skräppostens innehåll brukar i regel vara suspekt reklam för något, exempelvis för receptbelagda läkemedel (som viagra och liknande medel). Företag som är måna om sitt rykte undviker att sända ut skräppost, dels för att det är illa omtyckt av många, dels för att det i många länder är olagligt.



Rena bedrägerier förekommer också. Det kan vara brev som ska lura folk att skicka pengar, exempelvis till någon det är synd om, eller i en skum affärsuppgörelse, eller kanske en avgift för att få ut en lotterivinst. Se artikeln Nigeriabrev för den här typen av bedrägerier.



En annan variant är rekommendationer att köpa en viss aktie som beskrivs som mycket bra. Det finns då bedragare som äger stora mängder av aktien och som vill påverka marknaden. Om många nappar på rekommendationerna stiger kursen, så att bedragaren kan sälja med vinst. När en stor post säljs, går kursen ner, så den som enligt rekommendationen köper aktien finner att det blev ett dåligt köp, åtminstone på kort eller medellång sikt.



Inbjudan till brevväxling med "attraktiv flicka, som sitter och har tråkigt på ett internetkafé, men gärna skickar bilder" är vanligen förberedelse till någon form av bedrägeri, eller åtminstone en uppmaning att ringa ett dyrt betalnummer (för utländska betalnummer finns ingen kostnadsgräns).