Eftersom jag bor (tillfälligt) hos mina föräldrar nu så har jag sett till att kissarna får en annan kattvakt så länge (grannen under oss kände tydligen ägaren till katterna, vad är oddsen!). Även om mina föräldrar bara bor 5-7 minuter ifrån oss så är det en djävulsk backe emellan, som jag VET att jag inte kommer klara av med tanke på min huvudvärk. Att gå upp o ner för den 2-3ggr per dag i 1-2 månader är bara... Nej :(

Så anyway... Jag har varit utan dem i ca en vecka nu och jag saknar deras jamande och spinnande och gosande :((( nya kattvakten har sagt att jag bara behöver säga till så får jag nyckeln dit (för han fick ju den extranyckeln jag hade) men.. Ändå känns de så långt borta T.T

Jag passade dem sen i Augusti, så ca 7 månader. Men det är planerat.

Inte jag som fixade men ändå ^^

Jo visst men inte från början så som du förklarat det. Hon har ju sjuk tur att ha så snälla grannar :)

Fast du skrev att du har sett till att de fått ny kattvakt så då ligger du ju bakom det :)

Hon blev tvungen att åka iväg så plötsligt, så jag var den enda de kände som kanske kunde komma med så kort varsel. Och först visste jag inte riktigt hur länge det skulle vara, men räknade med ngåra månader, sen fick ajg veta att hon skulle vara borta ett helt halvår. Efter det halvåret så kunde hon komma hem i en veckas period åt gången, men det blev jobbigt för henne (psykiskt) och eftersom jag gärna ställer upp ändå när det behövs så kände hon att hon kunde vara borta längre.

Grannen som jag pratar om är en kompis till hennes ex, som hon har väl haft lite gemensamt med exet men exet o grannen har liksom känt varandra sen de var väldigt unga. Så det känns ju bra att allt liksom löser sig på löpande band :D
Jag kontaktade kattägaren, som i sin tur pratade med sitt ex, som i sin tur kontaktade den här grannen... XD Såatte XD jag gjorde det indirekt? För jag hade ju kunnat strunta i att säga nåt o bara flyttat ändå men då hade det bara varit katterna som lidit av det och det förtjänar dem verkligen inte <33

Ja det är super att hon kunde få det så :) Men om det handlar om ett år sammanlagt eller något kanske det är bättre de får en riktig ägare, alltså för deras skull. Men förstår att det är svårt :/

Ja men så smidigt och bra att det kunde lösas så :)

Jo, kanske.. Fast hon älskar ju katterna, så det är ju inte att hon inte vill ha dem... Hon älskar när jag lägger upp bilder o små videos på dem på fb, och saknar dem så.. Hade hon kunnat ta med dem så hade hon det, men de blir för stressade av att åka fram o tillbaka ><
Så ja jag vet inte... Det enda hon saknar är tid just nu, som ägare. Men pengar och kärlek finns ju, och intresse <3
Sen födde hennes föräldrar upp dem, och de hamnade först hos en familj som inte alls tog hand om dem så de är smått traumatiserade (den ena litar knappt alls på män numera t.ex. :/ ) så det kan vara svårt att sälja vidare dem.