Det är lätt att fejka ett leende.
Du är den enda som kan få mig att le på riktigt. Det är så äckligt mycket som snurrar runt i mitt huvud nu. Jag vill inte ens fira julafton längre.. Jag har ingen energi till någonting. Jag kan inte vara utan dig. Och ja.. alla jag älskar försvinner.. Vad gör jag för fel? Något måste jag ju göra då alla jag bryr mig om och älskar bara försvinner ut ur mitt liv.. Jag orkar inte längre. Först Pappa.. Sen smulan.. och sen har det bara fortsatt så.. alla försvinner. Alla tynar bort i tomma intet. Allt jag kämpat för, allt det har jag kämpat för har allt det varit förgivet? Hur mycket ska jag kämpa för att nå dit jag vill? Hur mycket ska jag ge upp för att göra dom jag älskar nöjda? Jag är rädd för att dö ensam. Jag är bara 17 år. Men tänk om jag dör i morgon? Tänk om mitt liv bara tas ifrån mig? Jag vill bara leva ett lyckligt liv tillsammans med dig.. Jag vill ha mitt drömförhållande. & jag vill ha det med dig. Det finns INGEN som dig. Jag gråter varje natt. Jag kan inte sluta gråta. Du snackade om att du inte trodde det gick att gråta så mycket som du hade gjort en natt.. Så mycket som du grät den natten, så mkt gråter jag på 30 minuter.. och jag gråter mig till söms varje natt i stort sätt. Jag kan inte tänka mig ett liv utan dig. Du har allt det jag någonsin drömt om. Men på något jävla vänster så får vi det inte att fungera iaf? Jag skriver och skriver men orden tar aldrig slut. Mina känslor tar aldrig slut.
Mina känslor för dig är ett mysterium. Det enda jag vet är att dom är starka och obotliga. Jag är obotligt kär. Obotligt kär i dig. Du är som ett virus.. Du kom in i mitt liv, grävde dig fast och nu är du omöjlig att få bort. Det är dig jag tänker på, dag som natt. Det är dig jag saknar. Det är dig jag vill vara med. Det är dig jag vill dela mitt liv med. Jag vet inte vad jag ska göra utan dig. Jag vet knappt vad jag heter utan dig. Det enda jag vet, det är att jag älskar dig och inte KAN vara utan dig. Men jag vet inte om jag ska ge upp och låta livet ha sin gång, eller om jag ska kämpa för det jag vill ha. Jag vill låta livet ha sin gång, men jag klarar inte av det. Jag är för rädd för att jag ska mista dig då.. Och jag orkar inte kämpa mer nu.. Jag har gjort allt jag kan i stort sätt.. Men det ger ingen förändring..
Jag försöker le, jag försöker vara glad, leva livet. Men inombords så gråter jag, HYSTERISKT. För saknaden av att ha dig vid min sida, den är för stor. Saknaden att veta att du fångar mig när jag faller. Saknaden av att ha dina armar runt om mig. Jag trodde inte det var möjligt att ha såhär starka känslor för en kille. Men tydligen så går det. För det är sjukt, det är riktigt jävla sjukt hur mycket du betyder för mig.
Jag har alltid försökt stötta dig, finnas för dig och göra allt det jag kan för att du ska må bra. Jag har alltid ställt upp, hjälpt dig, och allt. Jag har hjälpt dig så himla mycket, men ändå verkar du inte förstå hur mkt jag älskar dig, och hur mycket du betyder för mig. JAG BEHÖVER DIG. Jag överlever inte utan dig. Det är du som får mig att orka andas.
"jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor. Jag kan inte ens stå när du inte ser på. "
Jag älskar dig av hela mitt hjärta, och jag vet inte vad jag ska göra utan dig. Du betyder allt för mig. Och jag vet inte hur jag ska klara av detta just nu. Allt händer på en och samma gång..
Fuck life, before life fucks you. OH i'm sorry, to late, my life is a bitch and have already fucked me a thousand times.

Annons

The photo has no tags

Camera iPhone 4

Focal length 4 mm

Aperture f/2.4

Shutter 1/15 s

ISO 2500

Date

Anonymous Sat 22 Dec 2012 02:04

ttiepjennan Sat 22 Dec 2012 02:08

.. <3

2 comments on this photo

February 2013