Thursday 6 May 2010 photo 1/1
|
Ingleby's Flame
Gud vad jag älskar dig pojken, du är helt underbar.
När du kom till oss så kunde man knappt hantera dig, du stressade upp dig över allting. Rida var det inte att tänka på. När jag & Carro red ut med dig & Patricia så var det så sjukt härligt, för man såg vilka otroliga framsteg du hade gjort. Sen dess har det bara gått framåt, vi rider ut tillsammans och jag kan göra det mesta med dig.
När du fick gå på banan och sträcka ut dig, känslan av att vara den som lät dig göra det till slut var otrolig.
-
För att en del skall förstå.
När vi köpte Flame hade han stått konvalicent (stavn.?) i ett år ungefär, efter en skada i ett ben. Innan detta hade han gått som galopphäst, och tjänat en del pengar. Men han skadade sig som tre-åring och kom då till Gotland, från typ, England?
När han kom till oss var han stressad och nervös hela tiden. Det tog veckor innan man kunde hantera honom någorlunda. Men tack vara Natural Horsemanship så kan han nu följa en som en liten hund, och han är något av det sötaste jag vet. Och hans personlighet är helt underbar, men han är ingen lätt kille att hantera. Men han & jag litar på varandra, för vi förstår varandra.
Är det såhär det känns, att ha en Själsfrände?
lägg inga korkade kommentarer tack, jag älskar honom, och jag är inte ensam om att älska en häst. så stfu.
Gud vad jag älskar dig pojken, du är helt underbar.
När du kom till oss så kunde man knappt hantera dig, du stressade upp dig över allting. Rida var det inte att tänka på. När jag & Carro red ut med dig & Patricia så var det så sjukt härligt, för man såg vilka otroliga framsteg du hade gjort. Sen dess har det bara gått framåt, vi rider ut tillsammans och jag kan göra det mesta med dig.
När du fick gå på banan och sträcka ut dig, känslan av att vara den som lät dig göra det till slut var otrolig.
-
För att en del skall förstå.
När vi köpte Flame hade han stått konvalicent (stavn.?) i ett år ungefär, efter en skada i ett ben. Innan detta hade han gått som galopphäst, och tjänat en del pengar. Men han skadade sig som tre-åring och kom då till Gotland, från typ, England?
När han kom till oss var han stressad och nervös hela tiden. Det tog veckor innan man kunde hantera honom någorlunda. Men tack vara Natural Horsemanship så kan han nu följa en som en liten hund, och han är något av det sötaste jag vet. Och hans personlighet är helt underbar, men han är ingen lätt kille att hantera. Men han & jag litar på varandra, för vi förstår varandra.
Är det såhär det känns, att ha en Själsfrände?
lägg inga korkade kommentarer tack, jag älskar honom, och jag är inte ensam om att älska en häst. så stfu.