Monday 24 January 2011 photo 2/2
![]() ![]() ![]() |
Jag lärde känna Skuggan när tiden nästan var ute för både henne och mig. Jag var en mycket fattig student och hon var arbetslös. Min pojkvän bodde långt ifrån mig, så långt att jag nästan aldrig träffade honom.
Han var vacker, snäll. Inte alltid, men i alla fall ibland. Jag visste att han inte var den bästa pojkvännen i världen, att han gjorde illa mig om jag inte lyssnade på honom och att han var otroligt svartsjuk – så svartsjuk att jag inte ens fick träffa andra vänner.
Jag var alltså väldigt ensam.
Tills jag träffade Skuggan då.
Hon var lika ensam som jag, om inte ensammare. Hon hade ingen pojke att ringa till på kvällarna, ingen familj att hälsa på. Hon var utlämnad åt den stora världen. Den otäcka verkligheten.
Jag var helt säker på att jag ville bli psykolog på den tiden. Jag ville hjälpa människor, ge dem det stöd jag aldrig fick som ung. Jag praktiserade hos en kurator under två månader, och på så vis lärde jag känna Skuggan.
Egentligen hade hon väl ett riktigt namn, men jag fick aldrig veta det, det var aldrig någon som berättade det för mig. Men hon var som en skugga, med tovigt svart hår och askblek hy. Hon var nästan genomskinlig.
Skuggan var lika gammal som jag, men blev omyndigförklarad av sina föräldrar då hon fyllde nitton år. Varför hon blev det vet jag inte, men att hon var en skadad människa märkte jag redan första gången jag träffade henne.
har påbörjat en ny novell. SPÄNNANDE
Annons
Comment the photo
Solstickor
Mon 24 Jan 2011 18:13
Åh,
Jag måste läsa igenom kråkan ännu en gång känner jag nu, i väntan på att denna blir klar.
Du är så otroligt duktig josefine! <3
Jag måste läsa igenom kråkan ännu en gång känner jag nu, i väntan på att denna blir klar.
Du är så otroligt duktig josefine! <3
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/tveksamhet/483246731/