Wednesday 10 December 2014 photo 14/41
|
Tilda är en häst som verkligen förtjänar en nominering.
Hon har varit vid minsida sedan den 9/6-2011 och är det bästa som hänt mig.
December 2010 gick jag in i väggen och kämpade våren 2011 emot djupare depression, ångest och självskadande.
Av en ren slump frågade en vän jag inte träffat på 6 år om jag ville följa med henne på en ridtur, tja varför inte muttrade jag.
Det var då jag mötte Tilda, en fet, arg, inåtvänd dam med noll lust för ridturer, precis som jag.
Vi klickande, men det var inte "love at first sight".
Tog mig motvilligt an henne från den dagen, något var jag ju tvunget att pyssla med.
Vår cyniska syn på livet och inåtvända personlighet förde oss samman och tillsammans lyckades vi blomma ut genom åren.
Idag är vi båda nästintill fria från både depressioner och extrahull ja, vi har en mer positiv syn på livet helt enkelt.
Nästan så att vi båda erkänner att livet faktiskt är riktigt roligt.
Från att hon skulle ridas på skarpa bett, hårda nosgrimmor och korta tyglar för att minimera risken för "explosioner" till att nu kunna rida ut i skog och mark helt utrustningslöst i alla gångarter är något som definitivt är värt att hurra för.
Det är inget mål jag haft, det har bara fallt sig naturligt allt eftersom.
Vi har gjort det vi tyckt är roligt ute i skogarna och det är så vi har utvecklats.
Innan jag kom in i bilden hade hon inte ridits på 8år.
Hon hade stått i sin hage och ätit sig fet och olycklig.
Innan dess har hon gått 110 hoppning vilket fortfarande märks, hon hoppar ALLT trots åldern.
2003 skadade hon ena bakbenet såpass illa under en hoppträning att veterinärerna rekommenderade avlivning.
Ägaren vägrade och tog hem henne och där fick hon sedan gå i hagen.
Skadan har sedan länge läkt, idag är hon snart 27,5 år gammal och fullt frisk förutom åldersrelaterad stelhet.
Jag har själv Fibromyalgi, dessutom en av de" svårare" varianterna.
Utan Tilda hade jag inte tagit mig ur sängen.
Vi håller igång varandra så att vi båda kan vara "friska" och rörliga.
Ett par dagar utan varandra och vi båda är stela som statyer.
Vi behöver varandra även om vi inte alltid vill erkänna det, envisa som vi är.
Dessa tre år har vi båda bokstavligt talat kämpat med blod, svett och tårar.
Tilda är ingen enkel häst att förstå sig på, man måste förtjäna hennes respekt och det är inget du får behålla en längre tid, det gäller att visa sig värdig varje dag .
Även om hon inte vill erkänna det själv så har hon innerst inne ett hjärta av guld.
Hon ser de där små detaljerna, goda som dåliga.
Erkänna det skulle hon aldrig göra, men när jag har en fruktansvärt jobbig dag så är hon from som ett lamm.
Då är hon en ängel skänkt från ovan, men dagen därpå är hon sitt vanliga egensinniga bitchiga jag där man återigen måste förtjäna hennes respekt från 0.
Skulle kunna skriva om henne i evigheter.
Tilda förtjänar titeln årets häst för allt vi gått igenom och allt vi kommer att gå igenom i framtiden.
Annons
Camera info
Camera GT-I9305N
Focal length 4 mm
Aperture f/2.6
Shutter 1/150 s
ISO 50
Anonymous
Fri 28 Nov 2014 10:22
asså detta var så otroligt fint :') <3
Lova Björk
Thu 27 Nov 2014 21:30
Skulle man röstat, skulle det va på dig! :')
btw; rider du löst på bilden? :)
btw; rider du löst på bilden? :)
9 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/underbara-hasta/519140150/