eftersom detta inte är facebook och det bara är emosar kvar på skeppet bdb kanske jag kan tillåta mig att visa en känsla nu. okej, andas in, och ett, två, tre--

jag vet att jag borde varit tusen gånger starkare vid det här laget och att tiden läker alla sår (läker som ett brutet ben läker) och så vidare men fantomsmärtor känns som saknad och jag minns inte någon annan tid i mitt liv då inte kunde gå på gatan eller på en tågstation utan att det kändes som om marken skulle svälja mig. (eller jo, det kanske jag visst minns, men om det alltid har känts såhär har jag ju verkligen inte mycket att hoppas på.)
den som går sönder är den som förlorar, så att säga, och jag vet att det var jag som förlorade fastän jag älskade så gott jag kunde, försökte vara den duktigaste av fruar, den snällaste av pojkvänner.
det har gått så lång tid nu.

kort sagt blev jag ett helt hopplöst fall.

Annons

The photo has no tags

Anonymous Sun 15 Jul 2012 23:28

Jag tycker du är en fin.. Sebastian

1 comments on this photo

January 2013