Thursday 14 January 2010 photo 1/2
|
jag glömmer dig genom att jag gömmer mig. jag gömmer mig för dig, jag gömmer mig för mig, jag gömmer mig för vad som kan hända, vad som kommer hända och för vad som har hänt.
jag är starkare nu än vad jag var då men detta blir för mycket jag lägger mig ned och låter alla att gå förbi mig. jag övertalar alla om att jag inte finns, att jag inte är verklig, att jag inte finns på riktigt, att verkligheten har lurat dem.
men det är jag som lurar verkligheten eftersom att jag inte vågar möta den.
jag är rädd.
men om jag är rädd måste det väl betyda att jag är verklig.
jag brottas med mina tankar mina egna åsikter, jag vet inte längre vad som är mina påhitt eller vad som är riktigt. jag vet inte vem jag är eller vem jag var och jag vet absolut inte vem jag kommer att bli.
nu känns det bara som om jag inte kommer att bli någonting, jag kommer att förvinna in i mina egna lögner blandat med livets hemska verklighet.
nu när jag inte längre har någon som finns för mig som kan dra ut mig ur det svarta, det svarta.
det svarta är det som finns i mig, min själ, den som en gång var ljus men du släckte när du gick och därför är allt svart. eller var det jag som släckte, är det ens släckt?
jag kanske vill så gärna att de ska vara släckt att jag ser allt som släckt. är det så enkelt, att det bara är jag som är så svag att jag inte vill leva i ljuset, utan jag gömmer mig i mörkret och tycker synd om mig själv bara för att jag har förlorat dig, du min vita riddare som alltid fanns här. vart förvann du? du försvann och du tystnade. din röst lämnade mig och min egen tog över.
jag lever nu med mig själv och ingen kan längre hjälpa mig.
Comment the photo
8 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/vwv/436716253/