Thursday 1 August 2013 photo 1/1
|
Det var som att vi sa till oss själva
- Vi lever bara nu, inte sedan.
Stämmer inte, håller inte med. Falskt påstående. Lögn.
Jag skrotar allt det.
Jag lever nu och sedan, framtiden är som den glasflaska jag aldrig tömde.
Jag glömmer aldrig de dagar jag hällde i mig vin som värmde min iskalla själ. Eller de gånger jag kunde gå på vatten, även fast andra sa att det är omöjligt.
Det som är otroligt är jag själv. Hur livet egentligen är enkelt, simpelt och otroligt magiskt. Även om vi inte kan se vad vi själva gör, så kan vi alltid få en insyn av andras liv, men hur lever de minnen som skapat oss?
De ligger, rotar, bibehålls och skapar oss. Men de barn vi en gång var kommer alltid att finnas inombords. Jag lever för barnet inom mig. För barnets nyfikenhet och känslor.
Jag är ett barn, likt inget annat.
Jag är skapt att känna och förstå. Lära och hitta på nya skapelser. Jag vill leva.
Jag lever. Jag är ett barn, jag är inget simplare än ett skört barn.
Glasflaskan är full av kärlek och jag skall fortsätta fylla den.
Även om inte du gör det.
Ni kan spekulera hur mycket som fantasin förmår, men jag kommer fortfarande älska, få gåshud av livet och sova naken under stjärnor.
Även fast du står på andra sidan ljorden, ser och svarar jag, men lugna aldrig mitt inre, då förstör du det som vävs. Det som en gång byggts upp kan lätt rivas ner.
Så säg till mig en gång till att världen är en stygg plats, så skall jag visa dig annorlunda.
Angelina@LeBetré
Annons
Camera info
Camera Canon EOS 1100D
Focal length 55 mm
Aperture f/5.6
Shutter 2.5 s
ISO 400