June
14 July 2008
lite svårt när en farfar går bort och lämnar livskamraten kvar. när tvåsamheten som en gång var en enhet blir sprucken och lämnar ensam själ kvar. hon
livsverk, att bygga sitt hus och att leva livet där sedan.
de unga då men han är kvar hos mig, henne, i släkten. han var roten, vi alla grenarna.
dricker kaffe och talar om verkligheten och hon bubbbar över i skratt som känns i mina tår.
pantertanter över generationer.
farmor kerstin.
farmor.
vi skrattar gott åt att jag är både längre och större än henne, jag altså. lilla räven.
sara farmor och jag.
inser när vi går att hon har det bra, att det gröna växer vidare, att nya rötter faktiskt kan slå rot.
Direct link:
http://dayviews.com/vandraren/2008/7/14/
Visa toppen
Show footer