Tjuv av plipp

Som en tjuv stjäl jag ditt hjärta. Med lätta kramar och flyktiga ömhetsbetygelser. Jag är snäll, jag är trevlig, jag förstår, jag luktar gott.

Som det rovdjur jag är slår jag till när du är som svagast. Jag delar min värme till dem som behöver det när jag behöver det. Se mig, hör mig, känn min smärta som jag känner din. Du vill väll inte vara ensam? Då sätter jag mig närmre.

Handpåläggning. Smek. Värma. Förstå. Trösta. Allt i falskhetens namn. För jag är blott en tjuv. Med ditt hjärta och din kropp som ända byte. Jag vill ha dig i min säng även om bara för en natt. Det finns plats för många fler. Min säng är stor men har bara plats för två. Du och jag. En natt. För jag är blott en tjuv. Ett rovdjur. Som vill dig väl i falskhetens namn.

I min bästa skrud stryker jag fram och sänker tänderna i dig... jag älskar dig... lampan släcks

Det händer att jag önskar att jag var sådan. Ett rovdjur, ett skickligt rovdjur. Som slår till och glömmer. Som talar kärlekens språk men inte känner det. Utan förbindelser eller plikter.

Men det finns inte mycket i mig som hade klarat det. Jag är inte sån. Jag är en sådan som folk kan lita på. Om de förtjänar det. Jag vill vara det. Jag hoppas jag är det. Mitt problem i just det här sammanhanget är nog att jag känner för mycket... kanske lite för mycket.

Wow me like denna :o ! el mucho ! nice work :))!