Thursday 22 January 2009 photo 1/1
|
Depp av Plipp
Robot wars och ljumna 3,5:or är mitt sällskap i natt. Med fötterna på bordet, mina hörlurar i öronen och mp3:n på repeat. Då finns jag. Då känner jag att jag lever. En sorts bekräftelse på min existens. Klädd i lite för gamla underkläder med den, av tv:ns ljus, blänkande burken vilandes på låret finns jag. Jag lever i väntarens tid och i tänkarens tid. Jag får tid att tänka på allt som har hänt. Vad som händer och allt det där som inte hänt. Men skulle kunna hända. Sånt som jag vill ska hända. Det är också en tid av längtan och hopp. Fast hoppet inte är en lika stark faktor som de andra. Hoppet gillar tydligen inte robot wars. Inte jag heller egentligen men något måste jag ju titta på när jag tänker. Något som inte tar någon energi från mitt eviga flöde av vilsna tankar. Tankar i miljontals... tankar om svart hår, plastringar, smurfar, stråkinstrument, enfingergreppet och allt som inte har hänt.
Allt som egentligen borde ha hänt. Allt jag vill är att somna men orden "livet är en fest håll med om det folk å fä. Men om livet är pest, fyllan värmer bäst" ekar i huvudet. Studsar mellan öronen, sveper förbi mina hjärnceller och smeker insidan av kraniet.
Jag kollar på klockan och det står 7:37... det är nu söndagmorgon. Jag inser hur länge jag har lyssnat på en och samma låt av nationalteatern och förundras. Förundras hur avtrubbad man kan bli. Slänger bort lurarna som egentligen slutade spela för 2 timmar sen. Jag sänker den kvarvarande slatten i burken och ryser av den beska smaken. Jag lägger mig platt på sängen och somnar sakta in i juvlig och förhoppningsvis evig sömn.
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/vdn1/322676606/