Ok. Sitter här ofta om nätterna. Ja. Fan. Nu vet jag. Eller, jag vet aldrig säkert. Tviveln finns alltid där. Men vad är det som krävs! (Ingen fråga). Jag skjuter ifrån mig de som gillar mig då jag vet att jag inte kan ge dem lika mycket kärlek tillbaka. Inte på samma sätt, jag kan inte visa det... Och det är synd, för jag tycker om dem också, men kan inte visa det.. Därför håller jag mig till folk jag inte känner att jag måste visa dem något, jag är inte skyldig dem något, men det skadar mig. JAG skadar mig. Jag tycker verkligen om Rima, min bästa vän. Det hon har gjort för mig kan inte jämföras med något och kan inte förklaras... Jag kan inte förklara hur jag känner för henne och allt hon gör, hur tacksam jag är för att känna henne. Hon behöver inte förstå hur stor roll hon spelar i mitt liv, jag vill bara att det varar för evigt. Hon är den jag inte kan bli sur på vad hon än skulle göra. Och även om hon kan skicka långa, jobbiga, underbara sms tröttnar jag inte på det. Jag är så glad att jag fått mina misstankar bevisade. Jag väljer inte vilka jag ska umgås med, jag väljer bort de jag inte vill ha i livet. Vad det än är så finns det där. Vissa där, andra inte, Rima alltid här. Ja. Vänskap. Kärlek. Vedrana

Annons

The photo has no tags

December 2008