Jag faller ner i en ända stor avgrund, där är inget slut, men jag kan se början högt ovanför mig. Det ljusa lyser fortfarande men de är mycket svagare än de någonsin varit innan. Det känns som om han är i rummet, han krälar mot mig och upp mot mina ben. Jag känner tyngden men jag är för rädd för att skrika, jag känner hans närvaro hela tiden. Som något som hela tiden inte är långt ifrån, och när panik ångesten kommer fram. Då börjar smärtan, jag försöker puta bort honom men det går inte, jag försöker be honom och sluta men han lyssnar inte. Jag försöker skada mig själv så att han inte gör det åt mig, men jag lyckas aldrig. Han hållrer fast mig så hårt, han vill inte släppa mig. Han viskar hånande ord i mitt öra medans smärtan stiger i kroppen tills det känns som om jag ska explodera i små delar. Varje morgon har jag byggts upp och varjre kväll och natt har han brytit ner mig igen.
Ljuset försvinner sakta medans jag faller allt fortare och fortare. Mörkret tränger in i mitt sinne och förintar ljuset sakta men säkert.
Välkommen till helvetet

Annons

The photo has no tags

Anonymous Wed 10 Dec 2008 05:15

veskamedprickar Wed 10 Dec 2008 05:16

<3 hur gick det idag?

2 comments on this photo

August 2009