Denna dagen var nog bland de sjukaste;
Jag var på väg till träningen, cyklandes. Glad/pigg/taggad som man är svänger man snabbt in på en gata som jag ej minns namn på, tittar ner i några sekunder och helt plötsligt händer det. Jag kör in i en bil, EN BIL!! Jag blir chockad och försöker flytta på mig, eftersom jag bokstavligen FLUGIT över cykeln min och hamnat på bilen. Men det går inte ens att backa cykeln då den är totalt mosad där framme. Så jag får en aning panik och märker samtidigt att mitt knä inte bara gör lite ont. I denna panik ringer jag Anna och hon kommer och hämtar mig. Väl på träningen är det bättre med värken, dock är inte träningen den roligaste. Jobbiga människor som tror sig vara mycket bättre än en själv (okej, det var de också men ändå), och ÄNDÅ kör på sina elakingar och bara smashar bollhelvetet ner i marken långt framför en. SLUTA!1 tänker man då. Men istället fortsatte vi, och träffar också den näst värsta personen man kan träffa just där - DANSLEDAR-JOHANNA. Tänk, denna Johanna som vi precis dissat genom att bara sluta på dansen helt plötsligt dyker upp på badmintonträningen och vi bara: ..eh..hejjjjjjjj. Men som vanligt skiner hon upp och ger oss varsin kram osv. Söt tjej det där. Men i alla fall, när jag ska ta mig hem slutar inte helvetet eftersom cykeln var kvarlämnad där jag krockade, den gick ju inte att köra med! Så i hopp om att ha 11 kr på mig letar jag igenom alla fickor. Och hittar 11 kr!! Så hej hopp så sitter jag på 4:an, men märker snarast att den inte alls går åt rätt håll, så jag får hoppa av nånstans vid sibbarp/bunkeflo-trakterna och GÅ HEM. Fy för i fan vad kallt detta var, men jag genomled det. Nu sitter jag här full med blåmärken och bulor och lyssnar på A Camp's nya album - det är grejer.

man kan ju tro att detta är en blogg..

haha, jarå - allt är fint med mig!