June
Thursday 22 October 2009 photo 1/1
|
Hej Inger. Det är så svårt att acceptera att du är borta. Det känns verkligen inte som vanligt. Hur ska jag kunna känna den gamla vanliga känslan på julafton eller på födelsedagar om inte du är där? Det har ju alltid varit: När kommer Inger? Ja där är hon! Men nu blir det ju: När kommer Inger? Just ja.. Stunderna med dig har alltid varit positiva och lyckliga, ända sen jag föddes. Du har alltid varit glad och rar. När jag var liten så hade du dom flesta gångerna nån liten present till mig och jag blev så nyfiken och ville öppna på en gång! Men nu, nu kommer det inte hända något mer. Jag kommer aldrig få träffa dig igen. Det känns inte bra. Jag kommer ihåg den gången när du, jag och Erik var i domkyrkan. Och så blev jag och Erik så imponerade av en jättestor dödskalle på golvet. Jag har så många olika minnen med dig och jag skulle gärna ha velat skaffa flera minnen. Haha, jag kommer ihåg då vi var på en kryssning och så lärde du mig att säga I Love You, jag var så liten att jag inte kommer ihåg hur gammal jag var, men så när du hade lärt mig det så gick jag fram till 3 tjejer som var från Kanada som var runt 17-18, och så sa jag till en av dom: I Love You! Och dom tyckte att jag var så söt! Eller när vi åkte färjan till Öregrund så pratade du med kaptenen om att jag skulle få vara uppe på styrbryggan. Jag tyckte att det var så spännande och ögonen var stora som tennisbollar. När det var jul så var det alltid du som gav dom allra största paketen. Jag kommer ihåg den julafton vi var hemma hos dig och morfar i eran lägenhet och så fick jag en jättestor låda med Warhammar! Jag blev så glad. Men nu.. nu kommer jag aldrig träffa dig igen. Och det känns så jävla konstigt. Jag kommer sakna när du kommer innanför dörren hemma hos mig, så liten och så rar, att du inte står på balkongen och vinkar hej då när vi har varit och ätit middag hos dig. När du kommer och kramar mig och ser så lycklig ut. När du alltid sa: Jag älskar dig Viktor! Du kunde säga det flera gånger under dom dagarna jag var med dig. Och jag älskar dig med och kommer alltid göra. Jag saknar dig. Du hade rätt, du kommer leva med mig föralltid, i mitt hjärta men det känns ändå som att det är nånting som saknas. Det gör det verkligen. Det känns så dåligt att jag inte kunde göra nånting för dig så att du kunde ha levt längre. Dom sa ju först att du kanske skulle klara dig till jul, och sen sa mamma och pappa att du inte skulle klara dig tills nästa vecka och sen så samma dag som dom sa det så somnade du in. Jag kunde inte gråta i den stunden. Jag går in på rummet lägger mig i sängen och gråter. Vi har ju vetat det här ett tag men det känns ändå så konstigt. Det största minnet som finns inom mig är när jag var på Hospice vid din säng och du tog min hand. Du såg så svag och liten ut. Jag kände med dig att du led. När mamma hade varit uppe på Hospice och medans Susie hade varit där så sa mamma att Susie hade lagt en bild på mig och elin i dina händer. Då forsade tårarna ut och jag ville bara vara hos dig. Mamma sa att Susie hade sagt att Inger hade en sista önskan. Inger, jag älskar dig och kommer sakna dig. Och jag kommer uppfylla din önskan och spela på gitarren och sjunga för dig på din begravning. Och jag ska spela låten som jag har skrivit till dig. Jag älskar dig Inger och I Will Cry For You, Cause I'll Miss You! <3
Comment the photo
"viktor, jag älskar dig, skulle kunna gå genom eld och vatten för dig.."
det kommer jag ihåg som starkast från henne som hon sa :/
finns här 24/7 om du vill snacka!
jag lovar!
jag älskar dig bästavän o kommer alltid att ställa upp för dig i alla lägen! <3
älskar dej viktor
Vila i frid Inger<3
när du har ställt upp för mig när jag har mått dåligt så ställer jag upp för dig alltid .
R.i.p <3
jag kan inte fatta att just hon är borta. :'(
19 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/viktormattsson/418656379/
Visa toppen
Show footer