Tuesday 28 October 2008 photo 1/1
|
Veckans Poesi
Om jag rör mig mig så försvinner jag
Om tiden skrämmer mig så springer jag
Ifall solen skinner vill jag besöka mina gamla hem
Ifall tillfället kommer så tar jag det
Men nu står jag bara här, söker vad som är långt sedan är gömt för mig. Saknaden av närhet håller mig i ett järngrep och jag ser till ytan ut som mig själv.
Mannen känner inte att kvinnan inom honom får plats. Undermedvetet så säljer han sig för att besöka de platser där han aldrig fick plats.
Gnistan hålls ändå vid liv, tro mig jag vet. Jag var där, jag var där länge. Kanske är jag kvar, kanske är mannen kvar, kanske är också kvinnan kvar inom honom.
Klockan slår sent, sömnen inbjuder. Sömnen utan slut
Om jag rör mig mig så försvinner jag
Om tiden skrämmer mig så springer jag
Ifall solen skinner vill jag besöka mina gamla hem
Men nu står jag bara här, söker vad som är långt sedan är gömt för mig. Saknaden av närhet håller mig i ett järngrep och jag ser till ytan ut som mig själv.
Gnistan hålls ändå vid liv, tro mig jag vet. Jag var där, jag var där länge. Kanske är jag kvar, kanske är mannen kvar, kanske är också kvinnan kvar inom honom.
Klockan slår sent, sömnen inbjuder. Sömnen utan slut
Comment the photo
10 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/villeviente/286491574/