Saturday 3 May 2008 photo 1/2
|
Arrrgh! Jag hatar hatar hatar hatar Sverige. Vädret är illa 70 % av året men MÄNNISKORNA är ju bara inte att tala om.
Idag när jag går till affären för att handla lite mjölk möts jag av nasty blickar där jag står i kassan. Av en mamma och hennes dotter som ogenerat stirrar på mig. Dottern alltså. Hon i kassan är ju inte den trevligaste heller. Undrar om man glömmer bort att ens kunder faktiskt är riktiga människor efter ett tag. -hej(kollar inte direkt på mig utan nästan igenom mig) 16 kr. (tar emot pengarna och ger mig inte en till blick)
Som grädde på moset står familjen crocks framför mig i kassan. Jag kollar ner på deras crocks, de kollar snett på mig.
Jag skulle tycka att allt detta var helt normalt om jag inte hade haft något att jämföra med. Det är ju Sverige. Vi är fast i våra rutiner, vi tycker inte om att träffa nya människor eller vara trevliga mot sådana, vi är konflikträdda och mesiga, vi är tystlåtna och nöjer oss med det vi får, vi klagar hellre till andra än faktiskt ta itu med problem. Okej, jag erkänner mig vara stereotyp i detta sammanhang och typ dra-alla-över-en-kam, men Svenskar generellt är ju så. Om man jämför med många andra länder. Att vi är just så finns det bevis på sedan andra världskriget. Medan de andra länderna var nobla och hjälpte de länder som behövde hjälp stod sverige "neutralt". Alltså vi hade en deal med tyskarna för att vi skulle komma så billigt undan som möjligt. Vi visste ju att det var fel det som de gjorde, vi hade arméer och resurserna för att kunna hjälpa de andra länderna. Gjorde vi något? nej, vi lät transportera järnmalm till Tyskland istället. "En svensk tiger" är till och med överväldigande bevis för att Sverige själv erkände sig fegt.
Men det var inte det jag skulle ta upp här. Jag skulle ta upp hur tråkigt det är att vi svenskar inte är trevligare mot varandra. Människorna i USA är en sådan enorm kontrast mot oss svenskar att det nästan inte är värt att jämföra.
När man kommer in i ett varuhus där är människorna alltid så trevliga och hjälpsamma. Inte bara personalen utan ALLA. Jag kom på mig själv att hälsa trevligt på folk jag inte kände, för jag rycktes med av stämningen och den goda välviljan hos folk som Sverige tycks sakna.
Jag trodde väl aldrig att man kunde bli så glad bara av att folk var trevliga mot en.
Och när jag var på June's kontor kunde jag stå och prata jättelänge med hennes kollegor om allt möjligt. De tyckte det var jättespännande att jag kom ända från Sverige(hur man nu kan tycka det) och att jag åkt hit ensam och inte hade träffat mina släktingar där förut. De frågade massor och ville veta allt. Det var väldigt trevligt med all den uppmärksamheten. Det är inte likadant om någon från USA hade kommit till Sverige. Folk är antingen för blyga för att fråga, eller helt enkelt inte intresserade. Hursomhelst.
Jag flyttar till USA. Nångång. Sverige är inte ett ställe för mig. Det har jag känt i mitt hjärta ända sedan jag var liten. Och jag tror inget kan ske som förändrar det. Oj nu ska jag sticka till gymmet innan det stänger. Hej svejs
Annons
Comment the photo
pjoden
Sun 4 May 2008 13:52
bara en parantes på det med andra världskriget... vi hade knappt några resurser att hjälpa till med, och vi hade inte kunnat välja sida för om vi hade valt tyskland så hade england bombat våra malmresurser och till följd dödat vår ekonomi, om vi hade valt england hade tyskland gått in i sverige från 2 håll och demolerat landet på mindre än en månad
VirginiaE
Sun 4 May 2008 13:53
Om vi hade valt de allierandes sida hade visserligen tyskland attackerat oss men då hade vi iaf valt sida och hjälpt dem, eller så hade de fått hjälpa oss right? Vi kunde väl bara ha vägrat hjälpa tyskland i så fall och bara varit neutrala på riktigt?
5 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/virginiae/201697449/