November
Saturday 4 December 2010 photo 3/3
|
Fick tyvärr inga bilder/videoklipp alls från idag *besviken*
Året sista träning för Elise var en enda stor, omtumlande och härlig kärlekshistoria. Pga. av vädret var några färre, men det gav bara extra mysig stämning med goa pratstunder och en hel del frågor och svar.
Jag var kluven inför första passet eftersom jag suttit upp på Compadre lite och gärna vill fortsätta lära och utvecklas inom AR i det. Å andra sidan så är väldigt mycket ouppklarat och svårt från marken fortfarande och jag vet så mycket väl att det inte är rätt att sitta upp innan det är löst.
Men i ärlighetens namn - vad är egentligen rätt och fel?
Underbart när en riddisciplin/en form att umgås med hästar äntligen kommit till insikten att det inte finns några rätt och fel, bara sunt förnuft och en ständigt talande magkänsla som oftast är väldigt bra.
Elise är mycket för att låta sina elever tänka fritt, vilket ibland kan vara frustrerande men oftast ger en större chans till ärlig utveckling tillsammans med sig själv och sin häst. För mig är det väldigt viktigt att på egen hand skapa, känna efter, våga testa och ta reda på - därför är jag väldigt glad över att ha Elise som coach i mitt liv och som introducerar Akademisk Ridkonst så vackert för mig.
Men om vi återgår till mitt första pass så stod jag i valet och kvalet. Rida eller från marken? Sadel eller inte sadel? (har inte haft sadel på flera månader, ville inte förhasta mig och kanske göra Compadre onödigt spänd)
Jag valde från marken först och sedan tog jag med en halsring för att kunna sitta upp barbacka och så önskade jag att Elise skulle ge mig några riktningar åt rätt håll.. (rida eller ej?)
Båda passen gick bättre än jag någonsin hade vågat tro. Compadre var lugn och harmonisk, inga av de utbrotten han får hemma existerar här utan allt bara flyter på. Dock var jag själv aningens ofokuserad, vilket Elise självklart såg (tack!) när jag arbetade Compadre från marken. Jag gjorde allt jag skulle, som man skulle (?) men det handlar inte om att göra vad man ska - utan att känna efter och finnas med i det. Så jag gjorde om allt och då infann sig en helt annan känsla där jag och min lilla häst blev ett ekipage som kände in varandra.
Skillnad på att göra och att känna in det man gör medan man gör det :)
Det som var viktigt idag var att få Compadre att forma sig i bålen och tänja sin yttersida. Han lyssnade väldigt bra på skänkelns formning, vilket kan innan enbart sett som framåtdrivande. En jättehärlig känsla när han stannade och väntade på mig då han kände att jag tappade koncentrationen eller balans och koordination.
Elise nämnde också något om att han kan har en dendens att kunna "ta över" och hon undrade om jag hade märkt eller kännt av det. Nehe, kanske en smula ;) hehe! Kändes väldigt skönt att hon också märker av dessa egenskaper eftersom han försätter mig i kluriga situationer där han både blir rädd OCH dominant på samma gång.
Läs mer på bloggen: http://blogg.naturligtvisabella.se
Läs mer på bloggen: http://blogg.naturligtvisabella.se
"Jag gjorde allt jag skulle, som man skulle (?) men det handlar inte om att göra vad man ska - utan att känna efter och finnas med i det. Så jag gjorde om allt och då infann sig en helt annan känsla där jag och min lilla häst blev ett ekipage som kände in varandra.
Skillnad på att göra och att känna in det man gör medan man gör det :)" Skiiitbra tänk tycker jag och jättebra text! :)
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/visabella/479410133/
Visa toppen
Show footer