Saturday 12 February 2011 photo 3/5
|
UPPDATERAT 18 feb, detta hände idag:
Första riktiga uteritten tillsammans med en tjej i stallet blev inte riktigt som vi hade tänkt oss. Även att jag hade räknat med en pigg, glad, galen och ännu mer galen häst så hade jag inte räknat med detta..
Jag hade på Compadres nya (gamla) sadel som jag fått av en vän. Lagom bomvidd för honom och äntligen hade jag köpt sadelgjord till den så jag kunde komma ut i skog och mark och lära känna honom där, eftersom vi enbart skrittat och travat ut en liten bit barbacka en gång (hur vågade jag? hehe)
Compadre var pigg - ohja! - men ändå okej och stabil kändes det som. Han krullar ihop sig till en liten studsboll när man ska trava så jag höll en enhandsfattning i tyglarna och i sadeln med den andra för att vara på säkra sidan..
Jag vet att han har historier bakom sig då han både bockat och stegrat av människor och ute lär ju inte denna risken minska. Jag var beredd på det värsta men hoppades på det bästa :)
När vi ridit förbi två stora ängar vid sidan om vägen kom en liten raksträcka med skog omkring. Där bad bestämde vi oss för att testa lite galopp. Jag gav ingen direkt hjälp utan försökte bara sitta till så lite som möjligt för att bryta travtakten och komma in i galoppen så smärtfritt som möjligt - och galopp tog han helt okej, lite ihopkrullat men ändå kontrollerat.
Efter några galoppsteg känner jag hur hans huvud och hals försvinner in under oss och det blir "bock-galopp" istället där jag sitter med enhandsfattning och försöker få upp skallen igen samtidigt som jag som tur är sitter djupt i sadeln tack vare att jag kan hålla andra handen i sadeln, men..
..det kvittar hur djupt och säkert man sitter i sadeln om man känner att allt börjar glida. Jo, för jag riktigt känner hur sadeln börjar glida runt åt ena hållet!!
Av glider vi, både jag och sadeln och som tur var lyckades jag komma ur stigbyglarna och hamna snett framför honom då han stannar upp och hängandes i tygeln får han panik och kastar sig bakåt så jag tappar honom.
Så, med sadeln hängandes på sidan springer vildhästen Compadre till skogs och kvar står jag och stallkompisen på hästen..
Som tur var hade han stannat mitt ute på en av ängarna som vi ridit förbi innan och där kunde jag plocka bort sadeln som nu satt mitt under magen på honom. Efter en koll fann vi inga sår och han rörde sig mjukt och fritt. Jag sadlade på och satt upp igen (lagom omskakad!) och så kunde vi rida hem. Testade att ta en galopp på samma ställe och då gjorde han ingenting utan tog galopp och saktade av direkt igen.
Den här gången satt sadelgjorden så hårt jag förmådde spänna den. Har lite ångest med att spänna sadelgjorden för hårt eftersom Loppan som jag hade innan hade sadeltvång.. Aja, en erfarenhet rikare!
Om jag inte spänt sadelgjorden ordentligt?
Jag trodde ju självklart det, men tydligen inte. Jag är inte så van vid runda hästar över ryggen utan har ridit mycket halvblod med tydlig manke och har aldrig varit med om att en sadel glidit runt. Men med ny sadel, runt pålle och runda bocksprång blev det lite väl stor risk för sadeln att inte hålla sig där den skulle.
Tur i oturen att det gick så bra som det gjorde med både mig och Compadre. Slutet gott alltid gott!
Annons
Anonymous
Fri 18 Feb 2011 17:02
Får hoppas vi slipper uppleva det igen imon ;)
visabella
Sun 20 Feb 2011 21:27
:D Vi får ta den där turen en annan dag, föredrar att rida ut med dig. Även att det var detta som hände då så har det gått lugnast till med diig :)
12 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/visabella/484921343/