Friday 29 June 2007 photo 1/1
|
jag har seglat över haven snart nog i 20 år lärt hur dystra dagar kommer och går alla oceaner har varit för mig en bädd och i storm på vilda vatten jag aldrig varit rädd men nu kallar mig den jord där i norr den sköna nord och det tär min kropp och själ att jag ej är där och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga vid den plats som för mig kan kallas hem brevet från min son kom likt vinden norr ifrån en dröm att följa pappa att gå i faders spår så drar jag sakta handen genom mitt gråa hår och från fårad kind i stillhet jag stryker bort en tår ja nu kallar mig den jord där i norr den sköna nord och det tär min kropp och själ att jag ej är där och för mitt inre öga ser jag skogens stammar höga vid den plats som för mig kan kallas hem
Annons