Tuesday 18 January 2011 photo 1/1
![]() ![]() ![]() |
kap. 1
Tillsammans
Count stod på klippans kant och lät vinden leka med hans gyllene päls. Han såg ut över det stora fridfulla landskapet under honom och suckade lyckligt. Han spetsade öronen när han hörde att någon närmade sig, snabbt som en blixt kastade han sig bakåt med ett morr.
-COUNT! ta det lugnt, det e bara jag!! sa Letta förskräckt.
Count pustade ut.
-Förlåt Letta, sa han ursäktande.
Han såg på den silvriga honvargen. Hon knyckte nonchalant med nacken.
-spanar du in mig, Count? sa hon gillande.
Count spärrade förskräckt upp ögonen.
-N-nej! jag bara..
-Inga ursäkter, Countie, man kan inte klandra min skönhet.. sa hon med ett flin.
Count gav upp med en suck, han visste att han inte skulle vinna den här gången. Letta gick upp och ställde sej bredvid honom, hon nafsade honom lekfullt i ena örat. Count gav ifrån sig ett lekfullt morr, dom var trots allt bara ungvargar. Letta tog ett skutt åt sidan när Count försökte nappa tag i henne, hon satte av i en liten galopp med Count tätt efter.
-DU FÅNGAR MEJ ALDRIG, DIN LOPPBITNA BYRACKA! skrek hon retsamt.
Count ökade på stegen. tillslut var han nästan framme vid Letta, men hon bromsade av sig själv, Count vred huvudet bakåt och såg oförstående på henne.
-SE UPP FÖR..
Det smällde till.
-väggen.. mumlade Letta surt.
Count låg omtumlad på marken, en stor bergvägg reste sig framför honom.
-Aj.. mumlade han lågt innan han reste sig.
Han såg upp på det branta berget.
-Vad kom det där ifrån..? sa han och höjde ena ögonbrynet.
-jag har INGEN aning, sa Letta och såg fascinerat upp på berget.
-Jag ska upp dit, mumlade Count.
-va?
-Jag ska upp dit! sa han högt och lade ena tassen på berget.
-Är du galen Count?! sa Letta förskräckt.
Count vred på huvet och log snett åt henne.
-Efter alla dessa år trodde jag du kände mej bättre än då, Letta.
letta suckade surt.
-Jag kan knappt fatta att jag säger det här, mumlade hon surt.
-Count, jag följer med dig, sa hon och lade sin ena tass bredvid Counts på berget, tillsammans försökte dom se toppen som sträckte sej upp över molnen.
Detta var första delen av "Styrkan hos Två"
:) hoppas ni gillar det, snart kommer det mer!
Annons