jag vet det inte säkert men jag tror att jag älskar dig,

det är så himla underligt.

jag kan inte förstå och jag kan inte förklara men jag känner det, varje gång jag ser dig så hoppar mitt hjärta till, känns som en hjärtattack när jag väl skriver det här eftersom det bara är du i mina tankar nu. Du får mig att känna så himla bra när du är vid mig, jag älskar att vara i dina armar och känna din värme. det bästa av allt är att känna att du gillar mig tillbaka. Det har inte ens gått två veckor, och jag gillar dig sjukt mycket ändå. jag vet att jag säkert kan ändra mig, det brukar jag kunna göra, men det här känns speciellt, det känns annorlunda. Även fast det känns såhär bra så är jag jävligt rädd. Jga är så jävla rädd att du ska lämna mig, eller att du bara är ute efter att ha kul med någon och du väljer mig, sen när jag inte vill mer så lämnar du mig.´jag har ingen aning om vad som kommer hända, jag vet inte vad du är ute efter om du nu är det över huvudtaget. jag kanske inte ska behöva känna såhär men, hur som helst så gör jag ju det. jag har känt dig sen ettan, men folk kan alltid förändras, jag vet att jag har gjort det. Jag vill bara inte vara den cheyen som alla utnyttjar mer, känner sig så äcklad usch. jag tänker allt för mycket. Du gör mig galen, jag tappar allt när jag är med dig, skiter i det mesta och tänker inte alls, men tankarna hinner ikapp mig sen när du inte är nära mig. Snälla, ge mig en chans att få bli riktigt lycklig, jag vill bara ha det bra och kunna leva som vanligt. Jag behöver kanske hjälp, men jag har ju fått det hela tiden jag vill kunna klara det själv!

förtjänar jag det här?
är det här hämnden jag får för att ha sårat en människa?

är det nu allting ska bli bra och jag ska försvinna från dig, allting ska bli som innan jag kom, och förstörde ditt liv. jag vet att jag har gjort många fel, men jag försöker bara leva mitt liv, utan att falla igen. jag vill inte sitta och gråta och tycka synd om mig själv, eftersom jag vet att jag har gjort fel, och jag antar att jag förtjänar det. men inte allt på en gång, det blir bara för mycket.

jag är ingen jävla hora, som tigger sex. jag kommer aldrig knulla er jävla äcklon. är det ingen som förstår att det här tar på mig med? Det gör så jävla ont att veta att man blir bara utnyttjad för sex och att det inte är någon kärlek alls. det är väl det sex handlar om? att ge kärlek, göra det med någon man verkligen älskar-

jag trodde det iaf, innan men jag förstår inte att vi har gjort det till en "cool grej" som alla måste göra. jag har en lång historia om det som jag själv varit med om, sen börjar jag tänka på folk som jag vet har det sämre, som varit med om värre saker. då blir det bara en lek. eller iaf något liknande. Jag vet att jag inte har dom största problemen, är glad för det med men jag orkar inte med de problem jag har ens, jag behöver den hjälpen för att klara mig, även fast jag inte vill ta hjälpen så vet jag att jag behöver det. Möten om saker jag hört flera gånger om, när jag tänker åp det nu vill jag aldrig gå tbx, jag vill inte sitta i den där stolen mittimot en tant som tycker att jag fjollar mig. Som tror att jag inte har några problem att jag bara har dålig självkänsla, det är bara en av dom sakerna., jag förstår inte hur hon kan sitta och skälla ut mina föräldrar för att jag mår bra? Det är ju för i helvette mitt liv, jag får väl gå ut nån kväll. Jag vet att jag faller, men så jävla dum i huvet är jag inte! du har fan inget att göra med mig, du känner inte mig.

jag vet inte om jag vill leva med det här, jag vill bara ha sanningen.

ist för att alla fjeskar sig fram och krossar mig sen. Kan dom inte bara säga sanningen, vad det är dom vill med mig? allting skulle va så himla mycket bättre då, att slippa sitta och tänka om det är verkliga känslor, eller inte.

/ walfreid.

Annons

The photo has no tags

Camera NIKON D3100

Focal length 35 mm

Aperture f/4.5

Shutter 1/60 s

ISO 140

Date

September 2012