En hemkomlig reflektion

Vid frukosten som jag för ovanlighetens skull avnjöt med mamma vid samma frukostbord så reflekterade vi en del kring den mediala makten. Det började med att jag pratade om en mailkorrespondens som fanns i DN:s kulturdel ("En svensk höst"). Där porträtterades Håkan Juholt inte som någon annan ville utan han sa vilket budskap han ville förmedla. De fick mig att tänka, det är inte så ofta det är så i dagens mediasamhälle - allt för ofta är det andra som skriver om personer och helt enkelt citerar vad som dem passar.

Media erkänner inte sin makt men egentligen så står nog igen emot ett fullt mediadrev i Sverige idag. Varken Juholt, Sahlin eller Littorin. Och vad skapar mediadreven? Personligen är det inga saker som jag tycker påverkar deras politik - och definitivt inte till den graden att deras familj ska behöva stå i skottlinjen.

Jag menar, vad har Johults sambo eller Littorins vårdnadstvist med deras politiska övertygelser att göra? Man inte bara riskerar att förlora många duktiga politiker i fruktan för att familjen ska bli indragen. Alla har skavanker; men "guilt by association"-argument klarar jag mig utan. Man blir inte sämre som forskare med ett IG i bild och lika lite blir man en sämre politiker för att man har en särbo som suttit i fängelse. For crying out loud, jag funderar själv på att sitta i fängelse för civil olydnad någon gång i livet - ska min syrra få mindre chans i arbetslivet för det kanske? Nej, media kommer nog aldrig erkänna sig som en statsmakt men de har mer makt än de vill erkänna. Kanske dags för lite pressetik?

Annons

The photo has no tags

Camera Canon DIGITAL IXUS 800 IS

Focal length 6 mm

Aperture f/2.8

Shutter 1/30 s

ISO

Date

December 2012