Sunday 11 October 2009 photo 2/2
|
hihi
jag tycker om "mina" blommor (säkert 1000988567 till som gör exakt likadan blommor men ändå :) )
Phat är hos sin bror och.. håller på me nå dator grejs, jag orkar inte följa med då det spöregnar ute, gillar inte höst regn, det är så kallt!, brrrr. Imorn kommer min syster och hennes familj från Tyskland. De ska vara i Irsta 1 vecka och i min sommarstuga .. ja.. de vill stanna 3 dar, men jag tror bara att de kommer klara av 1 dag :P När jag var där förra helgen var det 1 grad och svag is på sjön, 16 grader i stugan på morgonen trots att vi eldat hela natten.. kommer vara kallt för dem. Min syster frågade om jag vill med dit.. jag gav henne ett undvikande "vi får se".
Syster tjatar även på mig att jag MÅSTE bestämma mig för vad jag ska bli osv.. ush bara folk säger ordet MÅSTE så blir jag irriterad, är så otroligt less på ordet MÅSTE och när folk försöker säga åt mig vad jag MÅSTE göra, känner för att spy på ordet MÅSTE, spy på det och gömma undan det långt långt bort och aldrig höra talas om det igen. Jag är 21 år, har hela livet framför mig, jag kan bli hur många yrken som helst, varför MÅSTE jag bestämma mig nu?? Vill bara ha ett enkelt jobb som man inte behöver tänka på efter man slutar, gå dit, tjäna pengar, spara, åka ut och resa.. resa.. det är allt jag vill göra. resa runt! Får jag inte passa på medans jag är ung? varför måste jag vänta?
Funderar på att lägga på luren / stänga av öronen så fort någon säger ordet MÅSTE. Känns som att alla drar i mig från olika håll och att jag snart kommer gå sönder i flera bitar. Kan inte fokusera på vad Jag själv vill nära alla håller på och drar i mig med sina fantasier och måsten. Jag ska göra si, jag ska göra så, måste fixa det och det och det. SUCK Får inte göra si, och inte göra så. Vill bara flytta långt långt bort från allt och alla, lägga på luren så att säga. Bara få dom att låta mig va...fly från verkligheten ett tag, fly undan alla krav...hitta mig själv, kunna lista ut vad jag själv vill, utan en massa tjat och gnat, folk som säger vad jag kan bli och inte kan bli, känner jag mig inte själv bäst? vet jag inte själv mina egna förmågor och begränsningar? Varför låter man andra styra och ställa ens eget liv? är man för feg för att ta tag i det själv? eller för lat?
(men ni är ju snälla, ni säger inga måsten, och det gör inte Phat heller, så er gillar jag :P ;) )
jag tycker om "mina" blommor (säkert 1000988567 till som gör exakt likadan blommor men ändå :) )
Phat är hos sin bror och.. håller på me nå dator grejs, jag orkar inte följa med då det spöregnar ute, gillar inte höst regn, det är så kallt!, brrrr. Imorn kommer min syster och hennes familj från Tyskland. De ska vara i Irsta 1 vecka och i min sommarstuga .. ja.. de vill stanna 3 dar, men jag tror bara att de kommer klara av 1 dag :P När jag var där förra helgen var det 1 grad och svag is på sjön, 16 grader i stugan på morgonen trots att vi eldat hela natten.. kommer vara kallt för dem. Min syster frågade om jag vill med dit.. jag gav henne ett undvikande "vi får se".
Syster tjatar även på mig att jag MÅSTE bestämma mig för vad jag ska bli osv.. ush bara folk säger ordet MÅSTE så blir jag irriterad, är så otroligt less på ordet MÅSTE och när folk försöker säga åt mig vad jag MÅSTE göra, känner för att spy på ordet MÅSTE, spy på det och gömma undan det långt långt bort och aldrig höra talas om det igen. Jag är 21 år, har hela livet framför mig, jag kan bli hur många yrken som helst, varför MÅSTE jag bestämma mig nu?? Vill bara ha ett enkelt jobb som man inte behöver tänka på efter man slutar, gå dit, tjäna pengar, spara, åka ut och resa.. resa.. det är allt jag vill göra. resa runt! Får jag inte passa på medans jag är ung? varför måste jag vänta?
Funderar på att lägga på luren / stänga av öronen så fort någon säger ordet MÅSTE. Känns som att alla drar i mig från olika håll och att jag snart kommer gå sönder i flera bitar. Kan inte fokusera på vad Jag själv vill nära alla håller på och drar i mig med sina fantasier och måsten. Jag ska göra si, jag ska göra så, måste fixa det och det och det. SUCK Får inte göra si, och inte göra så. Vill bara flytta långt långt bort från allt och alla, lägga på luren så att säga. Bara få dom att låta mig va...fly från verkligheten ett tag, fly undan alla krav...hitta mig själv, kunna lista ut vad jag själv vill, utan en massa tjat och gnat, folk som säger vad jag kan bli och inte kan bli, känner jag mig inte själv bäst? vet jag inte själv mina egna förmågor och begränsningar? Varför låter man andra styra och ställa ens eget liv? är man för feg för att ta tag i det själv? eller för lat?
(men ni är ju snälla, ni säger inga måsten, och det gör inte Phat heller, så er gillar jag :P ;) )