Jag vaknar mitt i natten känner känslan som igår
som fick mig att falla ner på knä och be en bön
att mina sår ska läkas med åren
att det finns något mer
jag vill tro att det finns änglar, som ser och tittar ner
Hoppet håller mig vid liv, men jag vet inte hur länge
Men det känns som livet går ifrån det sämre till bättre
Så jävla jobbigt att beskriva
Jag är glad men deppig ändå
Jag ser ljust på min framtid
vi får se hur det går
Men hur ska jag klara av ett liv som jag tvekar på
Svaren finns där framme men vet inte om jag vågar
Så jag tar ett steg åt idan
låter vägen gå utan mig
Jag kanske fortsäter nån gång
men jag vill inte gå den själv
Har blivit sårad gång på gång men rest mig upp igen
Men denna gången går det inte
ge mig din hjälp!
Jag kryper långsamt framåt vad är det som faller ner?
Är det änglarna som kommer ska de göra mg hel?
Jag kämpat nog nu och letat efter svar
jag vill se hur mina läppar ler
Jag har allt jag vill ha
men ändå mår jag inte bra
snälla någon släpp mig fri
Det går inte att förklara
känslorna sitter för djupt
så klart att livet går vidare, frågan är hur?
Jag har klättrat ner från botten
men det nu känns det som att jag är tillbaks
på samma plats som förut
allt är precis som det var då
Jag vill inte inse sanningen
jag ljuger för mitt inre
Nu när ångesten har förvandlats till ett sjätte sinne
Jag letar efter ett slut, vill att hjärtat ska sluta blöda
vare gång jag kollar mig i spegeln ser jag ögon som är röda
fyllda utav tårar, sår på mina kinder
Jag vill ha en rak väg, jag klarar inte fler hinder
De säger att allt ordnar sig, att de tror på mig
Men saken är den, att man måste tro på sig själv!
Det är svårt att hitta tankarna när allt bara går runt
Känn som dagarna går förbi medans jag väntar på min änglavakt

Annons

The photo has no tags

Camera Canon EOS 1000D

Focal length 18 mm

Aperture f/4.0

Shutter 1/60 s

ISO 400

Date

December 2013