Idag har mitt humör verkligen svängt upp och ned hur mycket som helst.
Jag kan inte räkna upp alla de gånger mitt humör ändrats ens.
Tre huvudkänslor har funnits idag iaf;
nervositet, OK(med en liten kant av "Mwh :3") och ilska.
Det var hemskt på psyk.dagvården hur som helst.
Satt på helspänn i en hel timme, och då var det bara 2 "besökare" där
men det var typ 6st i personal där.
Plus en praktikant som jag känner.
Och hon har aldrig sett mig såndär förr, men det gör inget för min del.
Tycker bara det är tråkigt att de ska behöva se mig så klen.
Hur som helst, om man tänker bort just mitt handikapp så verkade det inte så jättekul där faktiskt. Typ, sitta och dricka kaffe och prata. :S
Jag dricker inte kaffe och jag gillar inte att prata med folk jag inte känner så...
Vad sjutton, liksom.
Jag veet det kommer att gå över så småningom, och att det jag EGENTLIGEN SKA få ut med hela det här grejimojset är att lära mig vara bland folk.
Men det där sättet funkar inte för mig, för det enda jag lär mig SÅ, är att känna DET folket.
Men med allt annat folk är det precis likadant.
Ska jag lära känna hela världens befolkning eller!?
Nej, jag har kommit fram till att jag inte gillar de som jobbar inom vården.
Eller med barn och unga.
Dom känns så falska.
Äh vafan, jag vet inte.
Jag vill ha Heelys, en studio/skräpa-ner-rum och en pepsi, tack!

END OF WHINE!

Annons

The photo has no tags

Camera NIKON D200

Focal length 35 mm

Aperture f/11.0

Shutter 8 s

ISO 100

Date

April 2013