Den korta visaren har passerat siffran två och fortsätter med stora steg mot siffran tre. Jag borde egentligen vara en bra bit in i min sedvanliga skönhetssömn vid det här laget. Men det är jag inte. Det är bara till att konstatera att jag, med facit i hand, borde ha gett blanka fan i att dricka den där kaffen - som var i Godzilla-size - då varken den eller koppen som slank ner strax efteråt har bidragit det minsta till att bryta de senaste nätternas svit av lite skitdålig sömn. Och som om det faktum att jag faktiskt borde ha slocknat för tre, fyra timmar sedan - sett till morgondagens planer - inte vore nog så känner jag mig som en utsvluten Snurre Sprätt på speed. Den känslan hade jag mer än gärna sparat, och plockat fram, lagom till det att klockan slår arton. Då vankas det nämligen bortamatch mot finkan. Fängelset. Och då handlar det snarare om att komma därifrån med tänder, fingrar, godishalsband och tår - eller vad man nu håller kärt - i behåll än att fundera på om man ska springa och byta eller se döden i vitögat genom att försöka dribbla av Goran. Nu märker jag ,när jag har fått skriva av mig en sådär fyratusen tecken, att koffeinet börjar tröttna nämnvärt i sin kamp för att hålla mina, numera, tunga ögonlock uppe. Men. Innan det att jag lägger mig för att sova så borde jag göra någonting åt min vrålhungriga mage. De där ostbågarna ser goda ut...

Annons

The photo has no tags

July 2009