som en fågel som kvittrande tog med mina sorger till landet långt bort Det blåste en ljum vind och skillnaden mellan dig och herr perfekt den var hårfin ¨ Skratten ekade som skrik över staden Vi skulle vara revolutionen Vi skulle sparka dem oseriösa i skrevet Vi skulle skjuta dem som sa att vi inte var något vidare till par. i ett tyst löfte lovade vi heligt att vila vår kärlek i våra trygga hjärtan och måla den med leende penslar till den vackraste tavlan vi sett Vi skulle vara ömma och kärleksfulla och tröttna fanns inte med i vår ordbok men allt var bara en fasad från din sida du behövde mig mer än du ville eller hur, älskade du? värmen och kärleken skall du finna i den rättes händer jag vill ursäkta för att jag aldrig kunde etsas in eller rispas in i någon hjärtkant någonstans jag vill inte ödsla tid på en romans som aldrig riktigt existerat men likförbannat gör jag det ändå Jag dör lite mer utan dig och lever lite mer i din famn i dina ögon fanns sånt där stjärnstofft och leendet rubbade min själ till obalans att skratta sig hes kan göra mig lycklig för sekunden men aldrig blir det ett substitut för oss två någonslags grusad väg sparkar jag upp för här yrar minnena i orkaner och inte har jag orken att blunda inte försvinner dom ändå sanden i timglaset tog slut före vi hann spela innan vi hann spela spelet på vårt vis Det fanns tro i grunden för oss att stadga sig emot stjärnorna slutade glänsa och förbluffad såg jag på när tusen bitar förlorade sin plats himlen föll ner och kröp ner långt under jorden Jag vill tro att det var något mer som spela in för jag är en simpel drömmare och jag vill vaska fram guld ur dina repliker men förgäves stannar jag världen för dig likt en fågel, kom du flyendes över vidderna ett osynligt kraftfält av negativ energi spreds ut med min utandning du andades min luft i dina lungor och bearbetade min sorg och med din utandning kom ruset kittlande spred det sig över mina slitna läppar och jag kände hur den smakade och den smakade kärlek fåglen lämnade sitt bo för att vidga sina vyer och plötsligt finner sig aldrig lugnet och luften den smakar ingenting

Annons

The photo has no tags

March 2008