Thursday 5 July 2012 photo 1/1
|
Så tyst. Hela huset är så jävla tyst.
Det var längesen jag var uppe såhär tidigt. Vi kom hem från Madonna-konserten strax efter ett imorse, tog varsin hamburgare som låtsasfarfar Johnny stekte på och kollapsade i våra sängar vid tre-tiden. Trots det vaknade jag helt utvilad vid sex, kanske på grund av min igentäppta näsa, snustorra mun och allergi-kliande ögon.
Två timmar senare har jag läst ut en bok jag påbörjade för ett par veckor sen, gått en kilometer eller två till brevlådan och hämtat posten och solat ansiktet en stund på altanen. Vad gör människor med såhär mycket tid? Tror inte jag vaknat före, som tidigast, halv tolv en enda dag sen skolavslutningen.
Det är så vackert här och tråkigt i mig, och kontrasten är så märklig att det inte ens gör ont. Det mörka, onda, i mig känns inte lika mycket med en tjock grå katt med ljusrosa trampdynor i knät eller när magen är full av hemlagad svensk husmanskost som är stekt i för mycket smör.
Farmor, jag vill aldrig åka hem. Jag skiter i om jag måste anamma göteborgska och börja säga "gör" och "la", bara jag slipper åka hem och peta runt i mina sår. Jag vill aldrig behöva ta tag i allt som behöver tas tag i, med betoning på vill för jag vet att jag måste. Kattallergi till trots, är det okej om jag stannar här, och bara är lilla Evelin, en stund till?
(Bild: Utsikten från farmors altan. Asdfghkl.)
Och ja, om du läste det där förtjänar du ett pris. ;)
Comment the photo
6 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/wonderfloor/507195062/