Jag önskar att jag kunde beskriva känslor...

Det här var alltså Der Tag (som jag har längtat efter i 100 år). Stora delar av dagen visade att det verkligen var meningen att den skulle ha varit något annat. Det började med att Natha fortfarande var sjuk, och att jag lyckades försova mig. Ordentligt mycket också. Jag vaknade en kvart innan jag skulle börjat. Hurra. Sen går jag upp och tänker endast på att det skulle varit Konserten idag. Precis innan jag skulle gå hemifrån gick det inte längre. Jag började gråta. Min mamma tyckte jag var lite konstig (antar jag) så jag gick hemifrån och försökte sluta gråta så ingen skulle se något och tro jag var en idiot (varför ska de tro sanningen om mig liksom?). Mitt hjärta kändes seriöst som en sten.
På vägen till skolan lyssnade jag på TH, vilket jag inte mådde speciellt bra av. Kunde bara tänka på hur det var tänkt att dagen skulle varit. Lyckad som man är står man på tunnelbanan och gråter lite smått. (Folk måste ha undrat vafan jag hade för problem.)
Framme vid skolan kom dagens första trevliga sak. Josan. En av de få personerna jag känner som faktiskt kunde förstå mig (right?). Det lyste ju upp lite i alla fall. <3
Dagen fortsatte på ett inte så speciellt sätt. Folk på matten snackade om att vi får lyssna på TH på tyskan. De hade lika gårna kunnat kasta sten på mig. Så jobbigt var det att höra. Inte för att de hade någon aning förstås. Fortfarande tugnt hjärta. (Vad trodde du liksom?)
Träffade på Josan och Olle lite under dagen. Det var trevligt. <3 Och messade förstås med Natha massa. Också trevligt. <3

När jag kom hem var jag tvungen att plugga och det gjorde inte dagen mycket roligare. Om jag ändå hade kunnat titta på TH-dvd:er eller något sånt... :/
Min mamma ropade på mig när jag höll på att dö av att geografin var så tråkig och sa att hon hade hittat en sida som var bra uppdaterad om TH. Där fanns fin intervju med Bill. (Jag vill ha en bror som ställer upp för mig som Tom gör för Bill. <3) Och jag fick reda på att han bara skulle vara tyst i totalt 10 dagar efter operationen. Det är verkligen för lite. Han får inte förstöra sin röst. Så jag blev lite sur på honom.
Sen var det plugga. Och förstås lyckades jag somna. Det var för tråkigt och jag hade sovit för lite. När jag vaknar är klockan runt sju. Almost konseten. (19.30) Jag messade folk och jag och Natha hade fina idéer om hur det skulle varit om allt varit som det borde... Det var lite mysigt, men sorgligt.. <3
Sen plugga mera. Sen ingenting intressant. Dagen var allmänt jobbig, men söta TH-människor fanns där för mig hela tiden, och gjorde att jag stod ut. Jag älskar er <3

[Inte kontrolläst]

Annons

Uploader

got photos in group

Taggad med

The photo has no tags

Geo tag

Camera info

Comment the photo

MyGuardianAngel Mon 7 Apr 2008 20:27

Vet du?
Jag har kommit fram till att du är min kusin, eftersom Mika är min syster och du är Mikas kusin så måste du ju på så sätt vara min kusin också eller något, väldigt offfffffffffff-topic...

Men alltså jag tycker jättesynd om er alla underbara TH-fans, verkligen. Och jag vet att jag inte kan säga n¨got som får det att kännas bättre så jag ska inte ens försöka.
Men du är bäst, bästare, bästast <3
(och jag och Bill älskar dig ;*)

- Read more -