October
Monday 7 December 2009 photo 1/2
|
Det finns en elit, det finns idioter, och det existerar en massa mitt emellan som inte gör något väsen av sig. Den engelske filosofen och författaren, Bertrand Russel sa en gång att felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel. Detta fenomen är känt världen över och detta scenariot utspelar sig gång på gång, det är likadant i varenda lågstadieklass, varenda arbetsplats och styrelse. Det finns de som kan sin sak, och de pratar ofta och gärna. På andra sidan finns idioterna, de som varken förstår eller kan förstå, men som gärna snackar vitt och brett om saker och ting. Här i Brålanda finns du, och du är en del av eliten. Det finns andra, som när argumenten tar slut, går till personangrepp. Titta på dessa människor, som går till angrepp, och gläds åt att du inte är en av dessa. Ingen nytt? Det var det inte heller. Men personen som detta handlar om bör nog fatta vad poängen var eller låg.
Eftersom jag alltid haft en lätthet att uttrycka mig i ord och skrivt snarare än att prata öga mot öga så väljer jag att ta det här. För det här får inte bara stanna i mitt huvud och i mina tankar. Det vill jag inte.
Efter dagens händelse som varken du eller jag var inblandad i så var du nära på att råka illa ut, eller nära på att vara nära på att råka illa ut. Du var en tanke, en centimeter, och ett hjärnsläpp från att vara nerslagen. Problemet? Du hade kunnat dö i värsta fall såklart, men jag gjorde ingeting. Hade något hänt, och jag fortfarande bara hade varit fastlimmad imarken så hade jag aldrig någonsin förlåtit mig själv, aldrig.Jag hade varit lika skyldig till händelsen. Jag är en fegis, det tror jag både du och jag vet, men det finns alltid tidpunkter då man måste ingripa oavsett vem man är. Alla har makten att påverka andra både mentalt och fysiskt, oavsett individen. Detta var en sån tidpunkt då jag borde ingripit. Så jag ber om föråtelse för min fega handling. Jag vet inte hur lång tid det dröjer innan du ser detta och med tiden kanske du kommit över det ändå, men detta var nödvändigt för mig att berätta.
Du är alltid någon jag kan räkna med, och jag vill att du ska känna samma sak tillbaks. Jag gör vad som helst för dig, om det så krävdes att jag skulle springa runt jorden bara för att hålla dig vid liv så skulle jag göra det.
Eftersom jag alltid haft en lätthet att uttrycka mig i ord och skrivt snarare än att prata öga mot öga så väljer jag att ta det här. För det här får inte bara stanna i mitt huvud och i mina tankar. Det vill jag inte.
Efter dagens händelse som varken du eller jag var inblandad i så var du nära på att råka illa ut, eller nära på att vara nära på att råka illa ut. Du var en tanke, en centimeter, och ett hjärnsläpp från att vara nerslagen. Problemet? Du hade kunnat dö i värsta fall såklart, men jag gjorde ingeting. Hade något hänt, och jag fortfarande bara hade varit fastlimmad imarken så hade jag aldrig någonsin förlåtit mig själv, aldrig.Jag hade varit lika skyldig till händelsen. Jag är en fegis, det tror jag både du och jag vet, men det finns alltid tidpunkter då man måste ingripa oavsett vem man är. Alla har makten att påverka andra både mentalt och fysiskt, oavsett individen. Detta var en sån tidpunkt då jag borde ingripit. Så jag ber om föråtelse för min fega handling. Jag vet inte hur lång tid det dröjer innan du ser detta och med tiden kanske du kommit över det ändå, men detta var nödvändigt för mig att berätta.
Du är alltid någon jag kan räkna med, och jag vill att du ska känna samma sak tillbaks. Jag gör vad som helst för dig, om det så krävdes att jag skulle springa runt jorden bara för att hålla dig vid liv så skulle jag göra det.
vem handlar den om?
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/x--lollipop/429233894/
Visa toppen
Show footer