från o med nu, från o med idag. så har jag fått sista droppen, i 6 år har jag kämpat, i 6 år har jag lidit, i 6 år har jag blivit galen. jag är så jävla less på deras lögner, på deras ansikten. jag klarar int av detta mer... som jag kanske sagt förut o säger det igen: pallar jag int trycket så är det farväl med hela jävla trams livet. alla lögner, allt svik, följer med mej i graven. sanningen, precis som om den int vore nog att säga? som om den int betyder något alls? sanning, det är nått jag sätter hög valuta på just nu. ett enda ord räcker, det enda jag ibland begär är ett ja elr nej. ska det vara så svårt? folk har förstört min vänskap, folk har svikit min tillit. folk har slagit mej i huvudet, folk har knuffat mej, folk har fått mej att falla, folk har förstört mitt skåp, folk har förstört min skolkarriär, folk kommer få mej att förstöra andra, folk kommer få mej att svika andra, folk kommer få mej att slå andra, folk kommer få mej att knuffa andra, folk kommer få mej att fälla andra, folk kommer få mej att förstöra andras grejor, folk kommer få mej att förstöra min skolkarriär, folk kommer få mej att DÖ. jävla tankar, jävla skit. there is no more to say, because i've already said it.

Men herregud gumman :/ </3. Kanske en psykolog skulle hjälpa?