Du kan inte döda och tro att jag stannar kvar. Du kan inte hata och tro att jag ber dig vara kvar hos mig. Du kan inte såra och tro att jag glömmer. Du kan inte förvänta dig att jag ska vara öppen när du är stängd.
Du kan inte ta min glädje och ändå tro att jag kommer springande tillbaka.
Trött på att vara ditt husdjur, förstår du det? Ser du mig? Vill du vara med mig, eller har du bara tyckt det varit kul med ett husdjur? Någon som alltid försvarar dig? Någon som alltid berättar allt för dig, så du kan hålla koll på de yngre? Tror du på fullt allvar att jag vill ge dig min tid om du använder den tiden till att bråka med mig? Ha? Tror du jag gör det? När du säger att jag ger tiden till alla andra, kanske du ska tänka efter på varför jag gör som jag gör? Om du säger att du inte vill vara med mig, varför ska jag lägga min tid på dig? Varför inte ge den till någon som faktiskt vill ha den istället?
Du säger att du inte klarar av att få reda på saker sist och komma i sista hand, får jag fråga varför du hoppa av stegen då? Varför du slutade fråga, slutade prata?

Jag är trött på allt.

Vänd om och bli du eller vänd om och dra. Detta intresserar mig inte. Jag är för trasig.

Annons

The photo has no tags

January 2011