för evigheter sen träffade jag en kille. jag blev förälskad i honom och hela livet kretsade kring oss, det var en vacker och bekymmerslös tid, så vill jag minnas oss i alla fall. så var det inte hur som helst.

men det är inte det detta inlägget ska handla om, det ska handla om ett problem jag hade efter, som gjorde mitt liv fruktansvärt svårt. jag trodde inte jag kunde bli kär efter honom.

jag gav honom mitt hjärta och han spelade roulette med det. vi sårade varandra ordentligt, och jag lovade mig själv att aldrig göra om misstaget. att aldrig ge hjärtat rakt ut. det gjorde jag inte heller, jag var känslokall och stenhård, länge.

sen träffade jag honom, den namnlöse killen från jobbet. snygg som få och en vacker karaktär fick jag också lära mig, eller?

vi träffades i slutet, vi fick två veckor, de veckorna som jag för mitt liv aldrig trodde jag skulle fått, de var fantastiska. men nu i efterhand hade jag gärna gjort dem ogjorda.

han flyttade hem till sitt liv. till sina drömmar och ambitioner, och kvar stod jag. ensam och förälskad, upp över öronen. jag hade återigen givit bort mitt hjärta, och han spelade bort det.

tretton dagar har nu gått sen jag sa hejdå, i min egen säng. första veckan var outhärdlig. då berättade han för mig att han inte kunde ha en tjej, det stod vägen för hans ambitioner. vi skulle bara vara vänner. men jag vill inte vara hans jävla vän, jag är galen i honom ju.

andra veckan gick bättre, tomheten har vart som ett svart hål i min mage, men det blir sakta bättre. nästa vecka hoppas jag blir ännu lättare.

do you miss me when I'm not around?
cuz' I think about you all the time.
and I'm not quite sure just what to say,
all I want is you to feel the same. im
falling for you, do you miss me when
I'm gone?

Annons

The photo has no tags

August 2014