February
Tuesday 17 March 2009 photo 2/2
|
Saknar dig så jävla mkt!
Kom tillbaka, kom tillbaka.
Jag tror inte jag har fattat riktigt att du värkligen är borta.
De känns fortfarande som att bilen ska komma tillbaka,
öppna dörrarna, säga att de inte va något fel och ge henne tillbax.
Men att försöka inse, intala sig att du värkligen inte kmr komma tilbaka,
får mej att känna ett hål, ett stort stort hål rakt i bröstet.
Som om nån slått dig rakt i magen, med full kraft.
Känslan är helt obeskrivlig, jag vet inte va ja ska ta mej till.
Alla tankar bara seglar iväg
'Va tänkte du på?
'Hur kände du dej?
'Är du arg, för mitt svek?
'Kmr du förlåta mej?
'Allting vi gjort, du har aldrig någonsin gjort nått fel
och jag kan med att göra så här?!
Fy fan för mej själv, men du ska veta
Att se bilen stänga sina dörrar,
tvinga dej längre bort från mej.
Och för att inte tala om när bilen började rulla iväg,
och att springa efter inte hjälpte.
Den kännslan när allt bara fasna i halsen.
Inget kunde komma upp, jag bara stod där hel paralycerad
när du väl kom bortom synhåll och jag givit upp.
Komma in på sitt rum och när allt bara släppte,
så mkt känslor som inte går att stoppa.
Allt bara rasa, helt fullständigt.
Krossades, förstördes.
Lukten av dej satt kvar i mina kläder och jag drog in den djupt.
Jag vet inte ens va ja ska skriva, finns så mkt att säga men ändå ingenting.
Gråten kväver mej, hela vägen nerifrån kommer den.
Jag Älskar Dig så mkt,
ja vill inte inse va ja har förlorat, va ja har gjort.
Mitt fel, ja lät dom ta de ja älskade mest, de jag höll aldra mest kär't.
Vi ses snart igen, snälla vänta på mej ?
Kom tillbaka, kom tillbaka.
Jag tror inte jag har fattat riktigt att du värkligen är borta.
De känns fortfarande som att bilen ska komma tillbaka,
öppna dörrarna, säga att de inte va något fel och ge henne tillbax.
Men att försöka inse, intala sig att du värkligen inte kmr komma tilbaka,
får mej att känna ett hål, ett stort stort hål rakt i bröstet.
Som om nån slått dig rakt i magen, med full kraft.
Känslan är helt obeskrivlig, jag vet inte va ja ska ta mej till.
Alla tankar bara seglar iväg
'Va tänkte du på?
'Hur kände du dej?
'Är du arg, för mitt svek?
'Kmr du förlåta mej?
'Allting vi gjort, du har aldrig någonsin gjort nått fel
och jag kan med att göra så här?!
Fy fan för mej själv, men du ska veta
Att se bilen stänga sina dörrar,
tvinga dej längre bort från mej.
Och för att inte tala om när bilen började rulla iväg,
och att springa efter inte hjälpte.
Den kännslan när allt bara fasna i halsen.
Inget kunde komma upp, jag bara stod där hel paralycerad
när du väl kom bortom synhåll och jag givit upp.
Komma in på sitt rum och när allt bara släppte,
så mkt känslor som inte går att stoppa.
Allt bara rasa, helt fullständigt.
Krossades, förstördes.
Lukten av dej satt kvar i mina kläder och jag drog in den djupt.
Jag vet inte ens va ja ska skriva, finns så mkt att säga men ändå ingenting.
Gråten kväver mej, hela vägen nerifrån kommer den.
Jag Älskar Dig så mkt,
ja vill inte inse va ja har förlorat, va ja har gjort.
Mitt fel, ja lät dom ta de ja älskade mest, de jag höll aldra mest kär't.
Vi ses snart igen, snälla vänta på mej ?
Comment the photo
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/xshutupx/344296903/
Visa toppen
Show footer