Samma jävla tankar går runt i mitt huvud.

Repeat, om och om igen.

Tusen tankar och känslor.

Jag vet inte hur jag ska hantera dem.

Jag vet inte vad jag ska och inte ska göra.

Jag vill så gärna.

Jag vill samtidigt inte.

Impuls..

Impuls..

Nej.

Nej, låt det va.

Låt det vara....

Det kliar i fingrarna..

Låt mig.

Impuls..

Impuls..

Jag vill.

Jag vill bara skada mig själv lite så jag slipper sitta med detta inom mig.

Jag vill bara få ut det.

Jag springa allt jag kan tills mina ben inte orkar bära mig.

Skrika tills mina lungor spricker.

Jag vill gråta tills det inte finns några tårar kvar.

Jag vill slå , slå så hårt tills mina knogar blöder.

Jag vill nita skiten ur någon.

Jag har försökt.

Jag har suttit och tänkt på dig hela helgen.

Jag har suttit och tänkt på ifall
JAG har sagt eller gjort något som du ballat ur på.

Jag har suttit och tänkt på allt vi pratat om.

Jag har suttit och läst igenom våra konversationer.

Jag har suttit och tänkt igenom allting.

Jag har suttit och funderat på VAD det är som hände.

Men jag sitter som ett jävla frågetecken.

Jag förstår verkligen inte vad som hänt.

Jag vill fan inte sitta och tänka på dig eller på detta över huvud djävla taget.

Jag är så jävla ledsen.

Arg!

Jag vill bara slå in skallen på dig och skrika på dig och undra vad du är för jävla människa.

Du påstår att du INTE är SOM ALLA ANDRA!

Men ändå ÄNDÅ! är du exakt lika dan.

Kom inte och hitta på ursäkter.

ÄR trött på lekar.

Är trött på att jaga.

Jag tänker fan inte springa efter dig om du tror det.

Jag är för vuxen för sånt här.

SÄG istället vad du vill och inte vill.

Hur jävla svårt ska det vara?!

Hur svårt är det att kolla läget med en som du påstår att du är intresserad av?

Inte tänker jag hålla på och skriva till dig först hela tiden.

Du får fan lägga manken till.

Skärp dig för fan.

VARFÖR I HELVETE!!

Varför har jag så LÄTT för att falla?!

Varför kan jag inte stoppa mig själv?

Varför blir det alltid såhär?

Varför är det alltid jag som står som ett frågetecken och undrar?

Varför är det bara jag som tänker på den andre?
Varför är det alltid bara jag som oroar mig?
Varför är det alltid bara jag som är rädd?
Varför är det alltid bara jag som är nojig?
Varför är det alltid jag som är så osäker?
Varför är det aldrig någon annan?

Är jag verkligen en sådan tråkig människa?

Är jag verkligen en sådan vidrig människa?

Är jag verkligen ingenting att ha?

Är jag så lätt att glömma.

Men vet du vad?

FUCK YOU!

JAG tänker fan inte jaga dig.

Vill du inte, så fine!

Då behöver vi inte ses.

Men kom fan inte om någon vecka och fråga hur läget är

och börja smöra för mig igen.

Jag kommer sätta en jävla kniv i dig.

Eller nej, det kan jag iof inte göra, du gillar sånt.

Jag får väl helt enkelt kasta glitter, rosa färg och Hello Kitty på dig.

Det är waaay to many ppl som har lekt med mig, som har utnyttjat mig på både det ena och det andra sättet.

Det är folk som har back stabbat mig hela mitt jävla liv.

Det är folk som sprider rykten.

Det är folk som inte tåler mig.

De tåler inte att jag är så snäll och omtänksam.

De tåler inte mig för jag reser mig var enda djävla gång de sparkar på mig.

De tåler inte att de inte har knäckt mig.

De tåler inte mig för de kan leka hur mycket de vill och såra mig om och om igen men jag förlåter dem och går vidare och blickar framåt.

De tåler inte att jag FÖRSÖKER se det positiva i ALLT.

Jag är så in i helvetes trött på människor.

Jag är så jävla trött på känslor.

Trött på folk som leker med en.

Jag förstår inte vitsen med det.

JA! Jag har djävligt lätt för att få känslor.

JA! Jag faller så djävla för hårt.

Så nu sitter jag här IGEN och mår så jävla dåligt.

Kan du bara sluta?! Om du inte vill, säg då det för helvete.

Sluta lek med mig.

Jag är tillräckligt trasig som det är.

Jag behöver inte en annan person till att förstöra mig.

Jag klarar det alldeles utmärkt själv.

Jag är för gammal för sånt här fjorisbeteende.

Jag är ARG och sjukt jävla BESVIKEN!

Vill fan bara ge dig en riktig rak höger.

DU om någon borde fan sättas på plats.

Det är VIDRIGT med det du håller på med.

Hur i helvete tänker du?

Berätta för mig.

Och vet du vad?

Jag är fan ta mig det bästa priset du någonsin kan få.

Jag får alltid höra hur jävla fantastisk jag är och hur jag alltid ser ljuset i det mörkaste mörker. Att de ångrar att dem såra mig. De ångrar att de förlora mig!

Jag är inte som alla andra, jag är så djävla udda så det finns inte.

Jag är så djävla envis.

Jag vågar säga emot.

Jag vågar säga vad jag tycker.

Jag kämpar in till det sista.

Jag är omtänksam.

Jag är snäll.

Jag finns.

Jag stöttar.

Jag VET vad du behöver och inte behöver.

Man kan inte få någon som mig.

Jag accepterar dig för den du är.

Insida ut.

Jag ser alltid det goda i det onda.

Jag är så djävla stark.

Orkar inte du så orkar jag.

Jag ser dig.

Man kan fan inte få bättre tjej.

Spelar upp diverse scener i mitt huvud.

HUR jag ska slå in huvudet på dig.

HUR jag ska låsa fast dig vid en lyktstolpe.

HUR jag skrattar dig i ansiktet när du sitter fast där.

Skratta åt dig, kanske spotta dig i ansiktet och pussa dig på kinden.

Lämna dig där så du kan skämmas.

Jag sa att jag är en psyko bitch.

Mig är den sista du vill göra arg.

Mig är den sista du vill leka med.

Och är det någon som ska leka och förstöra mig, så är det jag.

Inte du. Låt mig ta hand om den biten själv.

Repeat.

Repeat.

Repeat.

Repeat.

Repeat.

Fan.

Låt mig få dö så jag slipper denna stormen som aldrig kommer lugna sig.

Låt mig få dö så jag slipper känna.

Låt mig få dö så jag slipper tänka.

Låt mig bara få dö.

Repeat.

Repeat.

Repeat.

Repeat.

Repeat.

Repeat.

Repeat.

Repeat.

Jag vill inte ha det såhär.
Jag vill inte vara såhär.

Annons

The photo has no tags

October 2017