Monday 14 July 2008 photo 1/1
|
En dag.. som hälst inte behöver komma igen...
Måndag morgon.
Pappa kom in och väckte mej kl. 9:00.
Jag skulle följa med mamma och storebrorsan till stan och kolla /köpa säng till mej, fixa något konto och annan skit.
Jag låg och drog mej lite i sängen när ja hörde klockan ringa Nio
och jag kom på att halv tio stängde telefon "slusarna" till veterinären.
Jag rusade upp ur sängen, drog på mej kläderna och gick ut i köket.
Jag sa till pappa att han kunde ringa veterinären nu på morgonen innan vi glömde av de, för min häst har haft en konstig knöl under hakan ända sen hon födes och nu hade den börjat växa och var större än en tennisboll.
Vi hade ringt innan men dom sa att vi fick ringa upp igen efter midsommar, sen blev det aldrig av. Pappa ringde och en tjej skulle komma mellan halv tolv- tolv.
Shit, ja skulle ju till stan och jag måste/ville ju vara me när hon kommer,
så jag sa till mamma vad jag vill ha för säng sen så bytte ja om och gick ut och hämtade hästen. Veterinären ringde och sa att hon kmr vi halv ett - ett i stället
men ja borstade Vermona och gjorde iordning henne så länge. Vid 12:40 kom hon och först gjorde hon en vanlig undersökning, tog tempen, lyssnade på hjärta o lungor o.s.v. Hon sa några olika förslag som de kunde vara, men hon hade aldrig sett något liknande tidigare.
Hon ringde en kollega och frågade om hon kunde sticka hål på den så vi kunde se va de va innuti,
var elr något annat farligt,
fast både hon och pappa trode att de inte skulle vara var i utan något annat.
Vi gick in i stallet och hon rakade bort håret runt/ på själva "knölen" och tvättade.
Hon fick lungande & sen väntade vi i fem-tio min. så de skulle värka.
Mona höll på att somna och då tog hon sprutan och stack in i bulan.
Hon drog ut den och det kom ut massa var.
Hon blev förvånad och pappa med, sen tog vi en spruta och drog ut allt Var som va i knölen. Vi fyllde en halv syltburk med var. Usch!
Hon tog fram några mikroskåps glas och la lite på dom och
tog med sej så hon kunde skicka in till labbet och odla på det, se vad som växte i.
Om det var en farlig elr god bakterie.
Vi beslöt oss sen att skära upp själva knölen sen för när vi tagit ut varet så var de fortfarande en knöl kvar inuti.
Vi fick ge henne smärtstillande och mer lugnande.
Jag stog och höll i hennes huvud, elr hon stog och sov i min famn typ.
Svetten bara rann på henne, det blev av de lugnande.
De rann som om nån hält en hink vatten över henne.
Hon såg så ledsen ut och kollade på mej och jag hade ont i magen hela tiden..
Ja tog min tröja och torkade bort så mkt ja kunde ur pannan på henne.
Jag var nästa lika genom svettig jag med av allt oroande på vad som kunde hända med henne.. och hon väger ju inte lite precis, även om de bara var huvudet som jag höll i.
Sen så tog frida (veterinären) en liten skallpell och snittade upp ungf. 1 cm,
de kom blod och lite mer var.
Ja tyckte så synd om Mona ängeln.
Ja höll i huvudet och prata och viskade i hennes öra hela tiden.
Hon var så duktig!
När allt var klart, sköljde hon ur såret och la i någon salva.
Vi fick massa mediciner av henne och ett recept på en medicin som
vi skulle ta ut på apoteket nästa dag.
Hon berättade minst två stycken olika saker som hon kunde DÖ utav!
Och massa andra grejjer som vi skulle göra,
o alla kunde lika gärna sluta med att vi behöver avliva henne! :'(
Nu ska jag
*Ta tempen på henne två ggr om dagen.
*Tvätta rent såret och kolla så inte fluger o annan skit kommer i såret varje dag.
*Ge henne Penselin med spruta i halsen, varannan sida varannan dag, 1 gång per dag.
*Spruta i en salva i såret 1 gång varje dag.
*Ge henne Metacam direkt i munnen 1 gång varje dag.
*Och kolla till henne så inte det svullnat upp elr blivit värre.
sen var de nog inte så mkt mer....
Om något händer dej kan jag aldrig förlåta mej själv.
Du är mitt allt. Min dag, min natt.
Du är tårarna ner för min kind, Du är den som får mej känna mej värdefull.
Jag älskar dej mer än något annat på denna jord & du ska alltid vara hos mej,
hur långt bort, eller hur nära du än är.
Min älskade Vermona!
<3
Måndag morgon.
Pappa kom in och väckte mej kl. 9:00.
Jag skulle följa med mamma och storebrorsan till stan och kolla /köpa säng till mej, fixa något konto och annan skit.
Jag låg och drog mej lite i sängen när ja hörde klockan ringa Nio
och jag kom på att halv tio stängde telefon "slusarna" till veterinären.
Jag rusade upp ur sängen, drog på mej kläderna och gick ut i köket.
Jag sa till pappa att han kunde ringa veterinären nu på morgonen innan vi glömde av de, för min häst har haft en konstig knöl under hakan ända sen hon födes och nu hade den börjat växa och var större än en tennisboll.
Vi hade ringt innan men dom sa att vi fick ringa upp igen efter midsommar, sen blev det aldrig av. Pappa ringde och en tjej skulle komma mellan halv tolv- tolv.
Shit, ja skulle ju till stan och jag måste/ville ju vara me när hon kommer,
så jag sa till mamma vad jag vill ha för säng sen så bytte ja om och gick ut och hämtade hästen. Veterinären ringde och sa att hon kmr vi halv ett - ett i stället
men ja borstade Vermona och gjorde iordning henne så länge. Vid 12:40 kom hon och först gjorde hon en vanlig undersökning, tog tempen, lyssnade på hjärta o lungor o.s.v. Hon sa några olika förslag som de kunde vara, men hon hade aldrig sett något liknande tidigare.
Hon ringde en kollega och frågade om hon kunde sticka hål på den så vi kunde se va de va innuti,
var elr något annat farligt,
fast både hon och pappa trode att de inte skulle vara var i utan något annat.
Vi gick in i stallet och hon rakade bort håret runt/ på själva "knölen" och tvättade.
Hon fick lungande & sen väntade vi i fem-tio min. så de skulle värka.
Mona höll på att somna och då tog hon sprutan och stack in i bulan.
Hon drog ut den och det kom ut massa var.
Hon blev förvånad och pappa med, sen tog vi en spruta och drog ut allt Var som va i knölen. Vi fyllde en halv syltburk med var. Usch!
Hon tog fram några mikroskåps glas och la lite på dom och
tog med sej så hon kunde skicka in till labbet och odla på det, se vad som växte i.
Om det var en farlig elr god bakterie.
Vi beslöt oss sen att skära upp själva knölen sen för när vi tagit ut varet så var de fortfarande en knöl kvar inuti.
Vi fick ge henne smärtstillande och mer lugnande.
Jag stog och höll i hennes huvud, elr hon stog och sov i min famn typ.
Svetten bara rann på henne, det blev av de lugnande.
De rann som om nån hält en hink vatten över henne.
Hon såg så ledsen ut och kollade på mej och jag hade ont i magen hela tiden..
Ja tog min tröja och torkade bort så mkt ja kunde ur pannan på henne.
Jag var nästa lika genom svettig jag med av allt oroande på vad som kunde hända med henne.. och hon väger ju inte lite precis, även om de bara var huvudet som jag höll i.
Sen så tog frida (veterinären) en liten skallpell och snittade upp ungf. 1 cm,
de kom blod och lite mer var.
Ja tyckte så synd om Mona ängeln.
Ja höll i huvudet och prata och viskade i hennes öra hela tiden.
Hon var så duktig!
När allt var klart, sköljde hon ur såret och la i någon salva.
Vi fick massa mediciner av henne och ett recept på en medicin som
vi skulle ta ut på apoteket nästa dag.
Hon berättade minst två stycken olika saker som hon kunde DÖ utav!
Och massa andra grejjer som vi skulle göra,
o alla kunde lika gärna sluta med att vi behöver avliva henne! :'(
Nu ska jag
*Ta tempen på henne två ggr om dagen.
*Tvätta rent såret och kolla så inte fluger o annan skit kommer i såret varje dag.
*Ge henne Penselin med spruta i halsen, varannan sida varannan dag, 1 gång per dag.
*Spruta i en salva i såret 1 gång varje dag.
*Ge henne Metacam direkt i munnen 1 gång varje dag.
*Och kolla till henne så inte det svullnat upp elr blivit värre.
sen var de nog inte så mkt mer....
Om något händer dej kan jag aldrig förlåta mej själv.
Du är mitt allt. Min dag, min natt.
Du är tårarna ner för min kind, Du är den som får mej känna mej värdefull.
Jag älskar dej mer än något annat på denna jord & du ska alltid vara hos mej,
hur långt bort, eller hur nära du än är.
Min älskade Vermona!
<3
Comment the photo
Ja såg dej ida när du red förbi förresten ;)
tack älsk <3
4 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/xshutupx/238755053/