Monday 3 November 2014 photo 1/1
|
Jag kommer ihåg allt tydligt, den tidiga höst dagen i börjar av september. Lukten av olja och häst dras med av den kalla höst vinden. Den stora rlda byggnaden, som vi hundelever kallade för det gammla hundstallet. Gymnasiet vi gick på hade inriktning jordbruk, häst och hund, därför är det inte så konstigt att det luktar olja och häst. Jag minns att jag stod och pratade med en kompis från min klass, som heter Amanda, medans alla 1års elever (från alla inriktnigar) står och väntar på bussen. Skolan vi gick på var inte stor, därför var vi tvungna att ta bussen till Klippan för att ha idrott. Jag kommer inte ihåg exakt vad vi pratade om, men jag har för mig att det var om manga och anime. Precis innan bussen kom, vet jag att min anda klasskompis, som heter Tina, hade kommit in i vårt samtal (fast då pratade vi om annat). Bussen kommer och alla stiger på bussen, jag går nästan längst bak i bussen och sätter mig brevid Amanda. För jag kände att jag hade hittat någon att prata med.
- Titta. Säger Amanda någon gång under resan och pekar på sättet framför oss.
Jag tittar ditt hon pekar och ser en person sitta framför oss, med några papper i knät. Personen satt och ritade från min favurit manga/anime, Naruto. Jag kunde inte ta bort min blick från personens bilder, men jag blev tvungen att göra det eftersom vi hade kommit fram till gympasalen. Jag hann aldrig se vart personen tog vägen, när vi hade gått av bussen, men jag viste att personen skulle till samma ställe som vi andra.
Inne i gympasalen ser det ut som en vanlig gympa sal, grönt golv med massa sträck i olika färger och bänkar som lektare. Många av eleverna hade redan kommit in och satt sig på bänkarna och som jag misstänkte, satt även personen med bilderna på en av bänkarna, fast lite längre bort från oss andra. Nu såg jag att personen var en lite störren tjej med brunt hår. Det första jag ville göra va att gå fram till henne och börja prata, men jag vågade inte. Jag satte mig vid min klass och tittade då och då bak på tjejen. Lärarna hade inte kommit än och jag tog modet till mig, gick fram till tjejen och frågade med en snäll ton.
- Får jag titta på dina bilder?
-Eh? Vist. Svarar tjejen med ett förvånat ansikte och ger mig bilderna. Jag kommer ihåg att jag log mot henne, när jag tog emot bilderna och satte mig bredvid henne. Det var tyst mellan oss och jag kände att båda var nervösa, så jag ställde en fråga jag redan viste svaret på.
- Det är Naruto eller hur?
-Ja. Svara hon kort tillbaka med en blygton.
Det blir tyst mellan oss igen, men i tystnaden kände jag att jag kunde lita på denna person.
-Sen är det inte så mycket mer. Säger tjejen, när jag bläddrar till ett tomt blad.
-Du ritar fint. Säger jag och ger tillbaka hennes bilder till henne.
- Tack. Säger hon och ler lite.
Medans jag hade titta igenom hennes bilder hade lärarna kommit, vilket jag inte hade uppfattat förrens dem ropade mitt namn.
-Här. Säger jag och räcker upp handen. Sen tittar jag på tjejen och stäcker fram handen.
-Jag heter Sabina
-Josefin. Säger hon och tar min hand. När hon gjorde det, kände jag att jag hade funnit en bästa vän för livet.
Annons
2 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/yamiblackwolf/519048063/