November
Saturday 20 December 2008 photo 1/1
|
783:e dagen i fångenskap....
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det ända som håller mig igång är hoppet om att jag en dag ska lyckas rymma samt den milda tillfredsställelse jag får av att klösa sönder möblerna.
Imorn ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag varit.Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade som allergi. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare hans, och just nu även min, placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker. De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det ända som håller mig igång är hoppet om att jag en dag ska lyckas rymma samt den milda tillfredsställelse jag får av att klösa sönder möblerna.
Imorn ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till. Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag varit.Saker och ting går inte som planerat.
På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade som allergi. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar. Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare hans, och just nu även min, placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
3 comments on this photo
Directlink:
http://dayviews.com/yetin/308856110/
Visa toppen
Show footer